[/caption] " /> Svenskar villiga betala för friskt Östersjön | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Morgan Fihn
Svenskar villiga betala för friskt Östersjön

Många är oroliga över Östersjöns miljötillstånd. Studien visar att flertalet bryr sig om Östersjön som helhet och inte enbart om de närliggande lokala kustområdena.

Invånarna runt Östersjön är beredda att betala för ett friskare hav – mellan cirka 40 kronor och tusen kronor per person. Det visar en färsk studie från internationella forskarnätverket Balticstern. Svenskarna är villiga att satsa mest för att stoppa övergödningen medan ryssar, letter och litauer håller hårdast i plånboken.
För första gången har invånarna i alla nio länder med kust till Östersjön tillfrågats samtidigt vad de är villiga att betala för att minska övergödningen in havet. En majoritet är villig att betala för minskade övergödningseffekter, exempelvis förbättrat siktdjup, mindre omfattande algblomningar och färre syrefria bottnar.

Betalningsviljan varierar betydligt mellan olika länder, mellan 4 och 110 Euro (mellan cirka 37 och 1 000 kronor) per person och år. Sett till antalet invånare i de nio länderna skulle totalsumman hamna på fyra miljarder euro, det vill säga cirka 37 miljarder kronor.
När man tar hänsyn till inkomstskillnader mellan invånarna i länderna minskar intervallet. Svenskarna är den befolkningsgrupp som är villiga att betala mest, därefter följer finländare och danskar. Lägst betalningsvilja finns i Ryssland, Litauen och Lettland.
– Det här är en viktig rapport för Havs- och vattenmyndigheten, resultaten ger oss stöd i vårt arbete att genomföra befintliga och utveckla nya insatser för en bättre miljö i Östersjön, säger Mats Ivarsson, miljöekonom och utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
– En prognos på vad det kan kosta om vi inte kommer tillrätta med problemen ger bättre underlag för att fatta kloka beslut.
Läs mer här.

Relaterad nyhet från din region
12 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta