Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats. Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats.[/caption] " /> Syrebristen ett fortsatt hot mot torsken i Östersjön | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Syrebristen ett fortsatt hot mot torsken i Östersjön
Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats.

Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats.

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ligger fortfarande på rekordhöga nivåer. Det visar de mätningar som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gjort under hösten.
– Det är allvarligt eftersom syrebristen är ett av de viktigaste måtten på hur Östersjön mår. Syrebristen är framförallt ett hot mot torskens utveckling i exempelvis östra delarna av Bornholmsbassängen, säger Bertil Håkansson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
SMHI har analyserat syresituationen i Östersjön sedan 1960-talet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Perioder med syrefria bottnar är inget nytt för Östersjön, det finns bevis för att bottnar varit syrefria på 1600-talet och fram till 1999 kunde utbredningen variera från år till år. Under 2000-talet har andelen syrefria bottnar ökat markant och befinner sig numer på en konstant förhöjd nivå. Under senare år har man även påträffat låga syrehalter och svavelväte högre upp i vattenmassan än tidigare.
Mätningarna under hösten visar att omkring 15 procent av bottnarna är döda och att cirka 30 procent lider av akut syrebrist.

– En av förklaringarna är att vi inte haft tillräckligt stora inflöden av syrerikt vatten i Östersjön de senaste åren. Några stormiga dagar räcker inte för att få bestående förbättringar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning på HaV.
– Men syrebristen är också starkt kopplat till belastningen av närsalter till Östersjön, det vill säga utsläppen av kväve och fosfor. Övergödningen leder bland annat till ökad algblomning.
Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats. För att äggen ska kunna flyta och överleva krävs en viss salt- och syrehalt. Området öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk i Östersjön. Men ofta är det syrebrist i det djupvatten som har tillräcklig hög salthalt för att torskäggen ska flyta.
– Syrebrist i ett havsområde kan leda till att fisken flyr eller dör. Även andra bottenlevande djur som maskar och musslor försvinner, säger Bertil Håkansson.
– Den enda långsiktiga lösningen för att få ner syrebristen till normala eller naturliga nivåer är att fortsätta minska utsläppen av kväve och fosfor.

Här kan du läsa SMHI:s pressmeddelande

Här kan du se hur syresituationen i Östersjön förändrat sig sedan 1960

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Johan Wernersson utmanade kylan och fick sin efterlängtade fisk. Foto: Privat
Johans kyliga fångst friskade upp Storfiskregistret

Januari kan väl knappast beskrivas som metets högtid, men de som utmanar kylan kan plötsligt hamna i rampljuset. Johan Wernersson fick exempelvis en ljusskygg fisk som friskade upp Storfiskregistret.

Johan och hans vapendragare Alexander Johansson bestämde sig för att inleda året med en fiskesatsning, och redan 1 januari började de med gäddfiske på öppet vatten, vilket resulterade i ett gäng fiskar. Det var dock dagen efter som den stora klev på – och då en helt annan art.
– Vi skulle meta några dagar, och var ute efter färna, id eller lake. Det var blött kallt och lerigt, berättar Johan för Fiskejournalen.

De började meta (bottenmete med glidtackel, hel räka med skal) runt 14-tiden och hade inte ett pet under hela dagen. Så fort mörkret lade sig small det dock till i Johans spö.

– Ett rejält hugg! Jag lyfte spöet och kände att det var en riktigt kraftfull fisk. Det blev en rejäl kamp och fisken gick rakt in i Alex lina och det blev kaos i mörkret, tur vi hade pannlampor.
Först trodde de att fisken hade gått loss, men Alex kände på linan och insåg att den var kvar och tillsammans fick de handdrilla in fisken.
– Till slut handlandade jag den med lera upp till kängskaftet, och när den ligger på mattan så inser jag att det är min största färna nånsin!


Den största i januari
Fisken var hela 59 centimeter lång och vägde 2 630 gram.
– Detta är den största färnan som någonsin regestrerats i januari. Senast inregistrerade färnan i januari var 1992, berättar Johan efter att ha dubbelkollat med Sportfiskarnas storfiskregister.

Vilka tips har han då till dem som vill fånga en kylig färna?
– Mina tre bästa tips för färna är hitta den djupaste hålan där färnorna patrullerar denna tid på året. Bottenmeta med hel räka med skal på, stort bete ger stor fisk – samt använd handvärmare och pannlampa.
Tack för tipsen Johan, och grattis till en präktig fisk, säger vi på Fiskejournalen!

Du kanske även gillar detta