Den europeiska ålen är akut hotad, och beståndet måste stärkas genom flera åtgärder. Det har slagits fast i EU. EU:s fiskeministrar har nu beslutat om ett fortsatt tre månaders fiskestopp av europeisk ål för 2019, men frågan är om det räcker? " /> Tre månaders stopp – men räcker det verkligen för ålen? | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Är ålen på väg att återhämta sig? Foto: Jennie Strömquist, Havs- och vattenmyndigheten.
Tre månaders stopp – men räcker det verkligen för ålen?

Den europeiska ålen är akut hotad, och beståndet måste stärkas genom flera åtgärder. Det har slagits fast i EU. EU:s fiskeministrar har nu beslutat om ett fortsatt tre månaders fiskestopp av europeisk ål för 2019, men frågan är om det räcker?

Det är svenska Havs- och vattenmyndigheten som nu meddelat riktlinjerna för ålfisket 2019. Det internationella fiskestoppet utökas till att också omfatta glasål, vilket är ål som är mindre än tolv centimeter, fritidsfiske samt ålfisket i Medelhavet.

HaV:s förslag till tre månaders fiskeförbud i svenska vatten är ute på remiss, och beslut väntas kunna tas senare i maj.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året. Förslaget ska nu ut på remiss och vi hoppas kunna ta ett beslut i maj, säger Sofia Brockmark, utredare, HaV, i ett pressmeddelande.

Däremot anser Hav att det krävs skarpare och långsiktiga åtgärder för att skydda ålen. EU-kommissionen har i den tidigare utvärderingen pekat på stora brister i genomförande och rapportering av medlemsländernas respektive förvaltningsplaner. Eftersom ålen är ett och samma bestånd i hela Europa är återhämtningen beroende av att åtgärder genomförs i alla länder, konstaterar myndigheten.

– Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet för att ålen ska kunna återhämta sig och nå upp till nivåer som anses hållbara på lång sikt. Inte bara här i Sverige utan i alla EU-länder. Det betyder att vi anser att en stopperiod inte är lösningen för ålbeståndet utan att mer behövs göras, säger Sofia Brockmark.

Fakta om ålen i svenska vatten

  • Ålen är en långvandrande art där larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för ål larverna att nå Sveriges kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den tillbaka till Sargassohavet där den fortplantar sig. I Sverige är nästan alla ålar honor. De vuxna ålhonor som lämnar Östersjön genom Öresund för sin lekvandring är mellan 5 och 28 år, med en medelålder på 12 år.
  • Svenska yrkesfiskare landar årligen runt 140-180 ton ål i Östersjön medan det fångar ca 80-100 ton i svenska sötvatten.
  • Sverige har haft utsättningar av glasål sedan 70-talet men tidigare var det främst för att stödja fisket. De senaste tio åren handlar det istället främst om att bevara och stärka lekbeståndet.

Läs om glädjande nyheter:

Harmoni vid Harmångersån – första vildlaxen på flera år

 

Relaterad nyhet från din region
12 minuter sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta