Just nu:
Annons

Nyheter

10 månader sedan Sverige Robert Westin
Sportfiskarna kongress 2020. Foto: Sportfiskarna.
Tre tungt meriterade fick Sportfiskarnas hederstecken i guld

I samband med Sportfiskarnas digitala kongress utdelades förbundets högsta utmärkelse i guld till tre mycket meriterade kandidater.

Mottagare av hederstecknen var finansmannen Björn Carlsson, forskaren Erik Degerman samt ekologen och fiskevårdaren Ingemar Alenäs.

Ingemar Alenäs, Vessigebro

Ingemar Alenäs, Vessigebro

Ingemar Alenäs, Vessigebro

Ingemar påbörjade sin forskning i försurade vattenområden i Göteborgsområdet och studerade kalkningens effekter redan under 1970-talet. Han var en av de viktigaste personerna för ta fram, följa upp och utveckla kalkningsplaner för vattensystemen på västkusten.

Ingemar har varit en av de ledande personerna för att utveckla fiskevården inom sportfiskarnas organisation såväl i sportfiskeklubbar, distrikt som på förbundet. Han var en av initiativtagarna till Sportfiskarnas första skolmaterial om fiskevård och livet under vattnet.

Höjdpunkten i Ingemars långa karriär har varit arbetet för att bevara och restaurera laxbeståndet i Ätran. Kalkningsverksamheten har effektiviserats, datainsamlingen om laxbeståndet har utvecklats och Ätran är idag det viktigaste vattendraget för forskning om atlantlaxen. Ingemar var initiativtagare till utrivningen av kraftverket i Herting i Ätrans nedre del. Den tidigare forsen har återskapats och utvandrande smolt, besor och ålar kan nu passera kraftverket utan att hackas sönder i turbinerna.

För dessa insatser tilldelar vi Ingemar Alenäs Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbunds högsta utmärkelse: Hederstecknet i guld.

Björn Carlsson, Stockholm

Björn Carlsson. Foto: BalticSea2020.

Björn Carlsson. Foto: BalticSea2020.

Finansmannen Björn Carlsson växte upp i Stockholms skärgård och har med egna ögon bevittnat hur miljön i Östersjön försämrats. När han en dag ställde sig frågan vad man gör när man har mera pengar än man kan göra av med blev svaret att starta en stiftelse för att vända den negativa utvecklingen för miljön i Östersjön.

År 2005 grundade Björn Carlsson stiftelsen Baltic 2020 genom att skänka en halv miljard svenska kronor ur egen ficka. Syftet var att under 15 år bidra till att vända utvecklingen och bidra till en friskare Östersjön.

Sammanlagt har mer än 600 miljoner kronor runnit ner i Östersjön genom stiftelsen. Björn Carlsson har visat på en extraordinär framsynthet och ödmjukhet i en av samtidens svåraste framtidsfrågor och han har själv också bidragit aktivt såväl i enskilda frågor som anläggning av gäddfabriker som att skriva debattartiklar i ledande dagspress i Sverige.

Genom sina insatser har Björn Carlsson sällat sitt namn till de i Sverige fåtaliga kapitalister som på ett oegennyttigt sätt valt att investera i en framtid för kommande generationer runt Östersjön och därigenom också visat vägen för andra resursstarka personer att genomföra liknande satsningar i framtiden.

För dessa insatser tilldelar vi Björn Carlsson Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbunds högsta utmärkelse: Hederstecknet i guld.

Erik Degerman, Örebro

Erik Degerman, Örebro

Erik Degerman, Örebro

Erik har sedan slutet av 1970-talet varit anställd på Fiskeriverkets forskningsavdelningar och Sveriges Lantbruksuniversitet. Han har forskat om och uppmärksammat viktiga miljöfrågor om våra vattenekosystem och fiskbestånd. Eriks stora insats har varit att på ett unikt pedagogiskt sätt förklara komplicerade samband i ekosystemen, hur miljöpåverkan och fiske påverkar de känsliga ekosystemen och vad som kan göras för att återställa dessa genom åtgärder som förbättrar vattenkvalitén, den fysiska miljön i och runt våra sjöar, vattendrag och kustområden samt hur bestämmelser för fiske bör utformas.

Erik har även varit en av Sveriges mest produktiva forskare i alla tider i framtagandet av vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker. Hans unika pedagogiska fallenhet för att förklara svåra samband på ett enkelt sätt och det personliga engagemanget har gjort honom till en av Sveriges mest uppskattade föredragshållare och författare till populärvetenskapliga rapporter och böcker inom området sportfiske och fiskevård.

För dessa insatser tilldelar vi Erik Degerman Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbunds högsta utmärkelse: Hederstecknet i guld.

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Jon Sköld, ordförande i Svenska Karpklubben, tar kamp för karpfisket. Foto: Privat
Karpklubben ryter till mot förbud: ”Beklämmande"

Förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten väcker vrede hos många metare. Svenska Karpklubben tar strid för sportfisket efter arten, och kallar förslaget från Havs- och Vattenmyndigheten för beklämmande.

Fiskejournalen skrev tidigare i veckan om att Sportfiskarna underkänner delar i remissen kring invasiva arter från Havs- och Vattenmyndigheten, åtminstone när det gäller förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten.

Även Svenska Karpklubben stämmer in i den klagosången.
– Jag fick denna remiss vid årsskiftet och det var beklämmande att se att den tendens som pågått en tid tillbaka vad gäller synen på karp fortsatt har ett fäste inom somliga myndigheter, säger klubbens ordförande Jon Sköld till Fiskejournalen.

Han anser att man applicerar extremtillstånd från helt andra delar av världen, och att man med dessa målar upp en riskbild i Sverige, men som utifrån praktiska resultat av karpodling och utplantering i flera hundra år i Sverige inte har någon relevans eller grundlag.
– Det är tråkigt att något som gång på gång visat sig fungera så bra i Sverige, vad gäller att skapa nya möjligheter till ett spännande sportfiske efter karp och en givande sysselsättning för ung som gammal istället skall utpekas som ett problem. Speciellt när inga praktiska exempel tyder på detta, säger Jon Sköld.

Hur upplever du att branschen reagerade på förslaget?
– Eftersom karpfisket fortsatt inte är alls lika utbrett i Sverige i jämförelse med exempelvis predatorfisket, som kan bedrivas i vilken sjö som helst, är det såklart begränsat med hur stor branschen egentligen är. Men antalet utövare och intresserade är ju på uppgång och ser man i Europa är det här fisket enormt. Självklart har detta förslag mottagits med frustration och uppgivenhet, bland utövare och intresserade, speciellt eftersom det inte finns något relevant grundlag som bekräftar den riskbild som målas upp, så skall inte förfarandet gå till på myndighetsnivå.

Vilka argument har du själv mot förslaget?
– Jag skulle säga karpens oförmåga att etablera sig här, att dagens föreskrifter fungerat bra, samt att skydda möjligheterna till utveckling och tillgängliggöra sportfisket för folk.
– Karpen har odlats och planterats ut i de flesta vattensystem söder om Dalälven sedan 1500-talet, kanske tidigare. Under 1900-talet bedrevs odlingsanstalter exempelvis i regi av Södra Sveriges Fiskeriförening, med syfte att etablera naturliga reproducerande bestånd av karp, för att ge uttag till husbehov. Men de praktiska försöken gav inte resultat och arten har än i dag ej klarat att etablera sig naturligt i vatten med övrig konkurrens och normal fauna.

Enligt Jon är karpen i princip utkonkurrerad av samtliga övriga arter som leker tidigare på året i Sverige och i kombination med lång vinter blir det ingen okontrollerad reproduktion.
– Detta är kanske det bästa kvittot som borde ha använts som grundlag, istället för extrema exempel utan relevans för svenska förutsättningar. Nuvarande föreskrifter innebär en individuell prövning och så bör det förbli, de praktiska erfarenheterna tyder på att det fungerar bra med utsättning av karp i svenska vatten, således bör det fortsatt vara möjligt med nyetablering under kontrollerade former.

Tillgängligt för unga
Svenska Karpklubben menar att sportfisket efter karp, likt övriga Europa, är en tillgång för människor. Att det är en meningsfull sysselsättning där man lär sig massor om naturen och om miljön vid sjöarna man besöker.
– Karpfisket kan vara en social form för friluftsliv där man kan umgås utomhus i väntan på napp, en perfekt upplevelse att introducera barn och ungdomar till och något som kan bidra positivt till folkhälsan. Detta bekräftas av exempelvis jordbruksverket som lyfter sportfisket som en av de främsta fritidsintressena bland folk i Sverige. Det måste man slå vakt om och då måste det fortsatt vara möjligt att skapa nya sportfiskevatten närmre folk där de bor. Ungdomar utan körkort och bil har ju ej möjlighet att resa långt för att besöka de förhållandevis få vatten som är, därför behövs det fler, slår Jon Sköld fast.

Du kanske även gillar detta