Vänernfisket: Sportfiskarna kan tänka sig temporärt stopp

Debatten går het kring skisserna på nya fredningsområdet i Vänern utanför Gullspångsälven. Sportfiskarna välkomnar regler som skyddar de vilda laxfiskarna – men efterlyser samtidigt fokus på grundproblematiken.

Det var 27 september som HaV under en temadag i Karlstad presenterade ett första utkast till förslag för utökat fredningsområde i Vänern utanför Gullspångsälven. Både fiskeguider och sportfiskare har reagerat starkt mot förslaget, och säger att det kommer att drabba deras verksamhet och fritidsintresse.

Vad anser då Sportfiskeförbundet som deltog på det aktuella mötet? Jo, de kan absolut tänka sig skarpare regler, men vill också nyansera problematiken.

– Sportfiskarna är positiva till fiskeregleringar som ytterligare kan skydda Gullspångsälvens hotade stammar. Men för att rädda den vilda Gullspångslaxen är det viktigaste att se till att lek- och uppväxtområden i Gullspångsälven fungerar när det gäller tappning och utformning samt att dessa områden kan utökas, vilket det nu pågår arbete för, säger Peter Belin, Sportfiskarna Region Väst, kontorschef Värmland.

På Sportfiskarnas hemsida framhåller de också vikten av att yrkesfisket anpassar sig.

”Sportfiskarna kan principiellt tänka sig ett temporärt totalt fiskestopp inom ett område vid behov. Men nya regleringar som förbjuder fiske året runt bör främst fokusera på redskap som inte medger möjlighet till återutsättning av levande lax och öring”.

Enligt förslaget så skulle yrkesfiskarna få fortsätta med bottensatta nät i det aktuella området, vilket bland andra fiskeguiden Petter Larsson ifrågasätter skarpt:

– Det är inte ovanligt med både lax och öring som bifångster i sådana nät, och extra stor är risken när de går på djupare vatten under värmeperioder, säger Petter Larsson till Fiskejournalen.

Förslaget om fredningsområdet kommer ut på remiss i januari enligt Havs- och vattenmyndigheten och det kan då vara omarbetat till viss del från det som presenterades under fredagen.

Läs om storöringar från Vänern:

Den hösthungriga storöringen som vägrade sluta hugga