Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Morgan Fihn
Vattenkraft och fiskar

Harneskmalen Hypancistrus zebra, en av flera fiskarter som endast är känd från den del av Xingu-floden i centrala Amazonas där Belo Monte-dammen byggs. (Foto: Birger A., CC-BY-SA)

Den 15 oktober 2012 är det dags för årets FishBase Symposium på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Experter från hela välden samlas för att prata om effekter på fiskfaunan som vattenkraften orsakar.
Runt om i världen planeras eller byggs hundratals kraftverksdammar och vattenreservoarer i världens artrikaste sötvatten. Enbart i Amazonas planeras över 150 större vattenkraftverk. Vad händer med fiskfaunan när de enorma dammar som planeras i Mekongfloden och Kongofloden står färdiga? Vilka lärdomar kan dras av tidigare mega-dammar som Three Gorges Dam i Kina?

Internationellt erkända forskare kommer att berätta om dammars effekter på biodiversitet och fiske. Bland andra kommer Ian Baird (University of Wisconsin-Madison) att berätta om politik och ekologi kring de stora kraftverksbyggena i Mekongbäckenet, Christer Nilsson (Umeå Universitet) kommer att ge ett globalt perspektiv på dammar och biodiversitet, och Jörn Gessner (Leibniz-Institute of Freshwater Ecology & Inland Fisheries) kommer att berätta om störar, en av de fiskgrupper som påverkats mest.
FishBase Symposium 2012 är gratis och öppet för alla, och lunch ingår utan extra kostnad. Föranmälan krävs. Symposiet hålls huvudsakligen på engelska.

Tid: Måndag den 15 oktober 2012,  från 9:30 till cirka 17:00. Registrering från 9:00.
Plats: Stora Hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.
Anmälan:
Senast 10 oktober 2012. Skicka din anmälan till fishbase@nrm.se eller ring 08-5195 4106.
Webbplatser: http://www.fishbase.se
Kort om FishBase:
FishBase är världens största databas om fiskar, med uppgifter om alla världens över 30000 fiskarter. Databasen är fritt tillgänglig på Internet.
FishBase Sverige arrangerar FishBase Symposium. Det har hållits varje år sedan 2003 med varierande tema. Publiken är blandad med allt från gymnasieelever till pensionerade fiskforskare.
Ta tillfället i akt att träffa fiskintresserade från hela landet!
Morgan Fihn

Relaterad nyhet från din region
52 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta