”Vattenkraften bör bli långsiktigt hållbar”

vattenkraft granskas
Vattenkraften har som få andra kraftslag potentialen att verkligen bli långsiktigt hållbar. Riksdagen har krävt en sådan anpassning i flera år och EU:s vattendirektiv kommer innebära mångmiljonböter för Sverige om vi missar målen.

Debattartikel: Riksdagens uttalade krav på fria vandringsvägar förbi alla vattenkraftverk tar nu form genom konkreta förslag i Vattenverksamhetsutredningens betänkande. Tyvärr väljer företrädare från Svenskt Näringsliv på Brännpunkt 6/10 att undvika sakfrågan till förmån för skrämseltaktik med hot om förlust av jobb och konkurrenskraft.
Ingen behöver tvivla på att vattenkraften är och kommer att förbli viktig för den svenska elförsörjningen, inte minst i ett scenario som dessvärre verkar peka mot en snabb och tilltagande mänsklig påverkan av växthuseffekten.
Vattenkraften är samtidigt hårt utbyggd, ofta på ett okänsligt sätt och med domar från tider då kunskapen om livet under vattenytan var låg. Genom Lars Molins böcker och filmer minns vi hur hela älvdalar sattes under vatten, mark exproprierades, gårdsbyggnader som blev kvar förvandlades till nya grund och människor tvångsförflyttades med enorma natur- och kulturförluster som följd. Gigantiska reglermagasin skapades som förvandlats till sterila vattenöknar där vattennivån hissas upp och ner med upp till 35 meter varje år. Samtidigt som det i till exempel Luleälven finns helt torrlagda sträckor på upp till ett par mil.
I utredningen uppskattades antalet vattenkraftverk och andra fiskvandringshindrande dammar som saknade faunapassager till cirka 7000 stycken. Vid de få kraftverk som har någon form av faunapassage saknas ofta lösning för fiskens vandring nedströms. Nedvandrande fisk förvandlas helt enkelt till fiskfärs i turbinerna.
Samtidigt slog Sverige produktionsrekord i vattenkraft 2012 med fantastiska 78 TWh och vår elexport uppgick samma år till rekordhöga 20 TWh. Framöver spår prognosmakarna ökade flöden i våra vattendrag med möjlighet till ännu högre produktion medan erfarenheterna från hittillsvarande omprövning av vattendomar visar att de små mängder vatten som behöver ledas förbi kraftverk för att rädda den biologiska mångfalden utgör felräkningssiffror i ett större perspektiv.

Vattenverksamhetsutredningens förslag går i rätt riktning och för att helt miljöanpassa vattenkraften behövs bland annat följande:
• Ingen ny vattenkraft ska tillåtas i outbyggda vatten.
• Fungerande faunapassager ska byggas förbi befintliga vattenkraftverk där det är motiverat utifrån fisk- och vattenvårdsintressen.
• Regleringar och flöden vid kraftverk ska anpassas så att det biologiska livet gynnas.
• Dammar och kraftverk skall rivas ut där de samlade värdena av natur och friluftsliv är högre än värdet av elproduktionen.
• Alla vattenkraftverk skall på sikt ha tillstånd enligt miljöbalken.

Vattenkraften har som få andra kraftslag potentialen att verkligen bli långsiktigt hållbar. Riksdagen har krävt en sådan anpassning i flera år och EU:s vattendirektiv kommer innebära mångmiljonböter för Sverige om vi missar målen.
Glädjande nog har vi ett växande antal exempel både i Sverige och utomlands på att det går utmärkt att både producera vattenkraft och ta hänsyn till den biologiska mångfalden. Det är i detta ljus tråkigt att Svenskt Näringsliv väljer undertoner av hot istället för en framtidsinriktad och saklig diskussion om hur vi bäst miljöanpassar svensk vattenkraft.

STEFAN NYSTRÖM
generalsekreterare Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund

MIKAEL KARLSSON
ordförande Naturskyddsföreningen

CHRISTER BORG
ordförande Älvräddarna

Läs fler notiser i ämnet.

Publicerad: 11 October 2013
Av: Morgan Fihn