Just nu:
Annons

Nyheter

2 månader sedan Sverige Anders Lundin
Länsfiskekonsulenten Dan Blomkvist har ett stort län att administrera. Foto: Glenn Douglas
Westrin möter: Bra förvaltning har gynnat fisk och fiskare

Norrbottens län har ett varierat sportfiske i världsklass. Det jag också har noterat är hur exotiskt vårt län tycks vara, framför allt under mina föreläsningsresor, oavsett om jag har befunnit mig i Sverige eller utomlands.

Gunnar Westrin där han trivs bäst – i klorofyllen. Foto: Leif Milling

En gång i Oslo kom en åhörare fram och undrade om jag ljög?
– Ni har massor av kraftverk överallt. För mig är Norrbotten ett asfalterat län, sa han bestämt.
Jag tillrättavisade honom och berättade att de flesta kraftverken i norr finns i Stora- och Lilla Luleälven. Resten är fritt! Mest fundersam blev jag av en insändare i en av våra fisketidningar. ”Jag gillar inte att ni har exklusiva fiskereportage från olika exotiska delar av världen, som Alaska, Nya Zeeland, Argentina och Norrbotten.” Pseudonymen ”fattig smålänning” hade sagt sitt.

Ett varierat fiske
Norrbotten har ett inbjudande och särdeles omväxlande sportfiske, från bräckvattenskärgården i söder till de himmelska fjällen i norr. På chefsstolen sitter länsfiskekonsulenten Dan Blomkvist, limnologen som i ett tjugotal år har jobbat med den viktiga fiskeförvaltningen. I studierna, förutom limnologin, pluggade han även zoologisk fysiologi och zoologisk morfologi. En önskan fanns att få jobba med vattenmiljöfrågor.

– Det var mitt stora fiskeintresse som fick mig att vilja plugga till biolog men under studietiden insåg jag att jag helst ville jobba med vattenmiljöfrågor som rörde tungmetaller och organiska miljögifter som dioxiner och PCB. Jag tyckte att det räckte att hålla på med fiske på fritiden, säger Dan och fortsätter:
– Jag gjorde mitt stora examensjobb på bladfotingars försurningskänslighet. Bladfotingar är en uråldrig grupp kräftdjur som påminner om trilobiter och liknande fossil och där de flesta arter bara finns i fisktomma vatten. Långt från fiskeförvaltning med andra ord.

 

Till Nya Zeeland
Året var 1995 då Dan och hans sambo tog tjänstledigt från sina ordinarie jobb och reste till Nya Zeeland.
– Eftersom vi funderade på att flytta dit mer permanent sökte vi arbete inom vår limnologiska nisch. Vi fick jobb på ett ”Regional Council”, som närmast motsvarar våra länsstyrelser. Eftersom vi tidigare arbetat med tungmetaller och organiska miljögifter, ville de att vi skulle göra en studie av tungmetaller i sjösediment kring Rotorua på Nordön. Området är kraftigt påverkat av vulkanisk aktivitet, vilket kan ge utsläpp av tungmetaller. Vår studie visade på extremt höga halter av kvicksilver och arsenik i vissa av sjöarna.
Året i Nya Zeeland var verkligen spännande och utvecklande och jag kanske också borde nämna att fisket var fantastiskt. I augusti 1997 började jag jobba som länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Luleå, berättar Dan.

Laxen kom tillbaka
Dan Blomkvist har varit intresserad av sportfiske sedan barnsben, men känner inte att vare sig hobbyn eller jobbet har blivit lidande. Han är nöjd med att Råneälven har fått laxen tillbaka och fiskar gärna i hemmaälven några gånger per år.

Länsfiskekonsulenten med arbetsstab står bakom många fina fiskevårdande åtgärder, som restaureringar, trädaläggningar och mer finslipade fiskeregler. Vi har ett dussintal kvoterade fiskevatten som man söker tillstånd på, höjdarvatten utan motsvarighet. Jag vet, jag har gästat några av dem. Tilläggas bör att fiskereglerna är sådana att bag-limit (antal fiskar man får ta per dag) och catch and release (tillbakasläpp) finns med, nödvändigt enligt mitt förmenande. Sportfisket är inte till för att fylla frysarna.
– Jag förespråkar absolut tillbakasläpp av fisk som inte behövs för spis, säger Dan med skärpa.

Relaterad nyhet från din region
4 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta