Bohuslän – från vackrast till soptipp?

Plast i havet

Du behöver man inte gå speciellt långt längs Bohuskusten innan du stöter på plastavfall. (Foto: Morgan Fihn)

Förra året placerade amerikanska nyhetskanalen CNN västkusten och Bohuslän ”bland de tio vackraste vildmarksområdena i världen”. Nu höjs allt fler varnande röster – kuststräckan håller på att förvandlas till en soptipp och en tickande miljöbomb.
Mängder av marint skräp flyter omkring i våra världshav och den kuststräckan som tidigare omnämnts med lovord för sin skönhet är bland de värst drabbade.
– Den plats i Europa där vi hittar mest skräp är Bohuskusten, säger Per Nilsson, forskare Göteborgs Universitet.
Han berättar att de hittar 1200 föremål som betraktas som skräp, per 100 meter av Bohusläns stränder. Det innebär mindre än en decimeter mellan föremålen.
Orsaken till den katastrofala utvecklingen är, om man vill förenkla, att plasten hamnar i floder och hav i stället för att återvinnas – och sedan sköljs upp på Bohusläns stränder.
Det beror i sin tur på att Nordsjöns strömmar går upp mot Bohuskusten, som får agera ofrivilligt filter för plast och annat skräp.

Ett problem som skenar
1950 producerades 1,5 miljoner ton plast. 2012 handlade det om 280 miljoner ton. En skillnad som märks i haven och på stränderna. Inte minst i Nordsjön som får ta emot runt 220 000 kubikmeter skräp varje år. Kommunerna längs den berörda kuststräckan försöker hålla emot och samlade under 2010 in 156 ton skräp, men resurserna räcker inte till och nu tvingas man se på när situationen går överstyr. Ett av världens vackraste vildmarksområden håller på att förvandlas till en soptipp.
Daniel Hansson är oceanograf på Havsmiljöinstitutet och han berättar var skräpet kommer från.
– Det kommer framför allt från land faktiskt. Det kommer inte från sjöfarten, men många tror det. 80 procent kommer i från land, säger Hansson.
Många av Västeuropas floder rinner genom storstäder och det är där majoriteten av skräpet hamnar i vattnet. Det förs sedan ut i Nordsjön och till slut hamnar mycket av det på Bohusläns stränder.

Problem under ytan
Effekterna av plast i haven börjar dock innan skräpet når stränderna. Det är skrämmande siffror som nämns. Hundratals djurarter är drabbade. Det pratas bland annat om en miljon fåglar, 100 000 däggdjur och oräkneliga fiskar.
Oss människor påverkar skräpet kroppsligt först när det finfördelats till mikroskräp. Hur farligt och i vilken omfattning vi utsätts vet man ännu inte. Ett skrämmande fakta är att de mikroplaster som finns i havet i dag, inte går att få bort.

Vad kan jag göra?
För att bromsa den negativa utvecklingen krävs att nedskräpningen måste stoppas vid källan, i storstäderna. Och om eller när skräpet hamnar på stränderna måste vi alla hjälpas åt att plocka bort det. Det handlar inte om att överge fisket och städa i stället, men om vi alla plockar med oss lite skräp till källsortering när vi har chansen, då kan vi göra en skillnad.
Morgan Fihn

Film om marin nedskräpning.

Filmen har skapats i ett gemensamt arbete mellan Havsmiljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, KIMO Sverige, Göteborgs kommun miljöförvaltning, Ren Kust, Håll Sverige Rent.

Annons
AKTUELLT

Ändrade regler i Ätran – snart kan du fiska i Hertingforsen!

Laxen i Ätran har uppvisat en fantastisk utveckling sedan öppningen av Hertingforsen 2013. Årets uppgång var hela 4500 laxfiskar och i fällan vid Nydala registrerades rekordmånga storlaxar. Detta får förstås positiva effekter för fisket och nästa år ändras reglerna, bland annat genom att dagskorten blir dyrare och att flugfiske tillåts i Hertingforsen!

Gäddfilm från Spinfish Studio

Har du en längtan efter öppna vatten och vårfiske efter gädda? Den lär i så fall inte bli mindre om du tittar på Spinfish Studios nysläppta gäddfilm ”Från Gädda till Gjedde”. Alstret bjuder nämligen på vackra miljöer, skön atmosfär och en hel massa gäddhugg!

Skräpätande ”haj” sågs i Kristianstad

I likhet med många andra städer drabbas Kristianstad av stora mängder plastskräp. En del insamlades nyligen av vattendrönaren WasteShark, en batteridriven farkost vars stora gap slukar mängder av plast.

Ny podcast om havsmiljö

Havet står inför många utmaningar och ibland kan det vara svårt att sätta sig in i vissa frågor. Det vill Göteborgs universitet ändra på och därför släpper de nu en podcast om havet och havets miljö!

Strandäng ska återställas efter miljöbrott

En strandäng vid Hornsviken norr om Nyköping fylldes olovligen med ett 30 centimeter tjockt lager av schaktmassor. Nu har Mark- och miljödomstolen beslutat att schaktsmassorna ska forslas bort på markägarens bekostnad. – Det lönar sig att vara aktiv och rapportera misstänkta olovliga åtgärder, säger Nils Ljunggren, Sportfiskarnas projektledare inom rovfiskprojektet.

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!