Multen — fantastisk sportfisk i behov av skydd

Multen är Sveriges svar på tropiska vattens bonefish skrev Hasse Schibli 1997. Kepsen från flats i Mexico och Bahamas blev självklar turkeps Olof Johanssons premiär på halländska multeflats.

Multen är Sveriges svar på tropiska vattens bonefish skrev Hasse Schibli 1997. Kepsen från flats i Mexico och Bahamas blev självklart turkeps vid Olof Johanssons premiär på halländska multeflats.

Multen är väl etablerad på västkusten sedan drygt 30 år. Den har visat sig ha alla egenskaper en febrig sportfiskare kan önska och berikar mångas fiske. Ändå är den totalt bortglömd av fiskeriadministrationen och fredlös.

Av: Olof Johansson

”Multe är den mest fascinerande fisken i havet och fisket efter den är fiskarens yttersta utmaning. Legender har formats om dess intelligens, skygghet och hur närmast omöjligt det är att fånga den. — Fiske efter multe är inget för den som fiskar för stekpannan, utan för den som vill ha sport och en verkligt stark, stridbar fisk.”

Det något förkortade citatet är från klassiska The Sea Angler Afloat and Ashore från 1956 av irländske pionjären i saltvattenfiske; Des Brennan. Troligen läste jag textstycket någon gång i slutet av sextiotalet, eftersom jag inhandlade boken 1966. Texten har sedan legat djupfryst mellan öronen, tills en dag i somras då jag lyckades kroka min första svenska multe. Hettan från den bataljen måste ha tinat just de rätta grå cellerna. Jag återfann i alla fall texten i första nedslaget i mitt bibliotek.

Des Brennan har absolut rätt. Även om jag, med bara fyra riktade multefisken, är en novis på området, har jag ingen invändning mot att utnämna multen som den yttersta utmaningen för kustfiskaren.

Fiske efter multe, i den form jag upplevt det, har metets kontemplativa charm. Det bjuder på utdragna, nervdallrande perioder då man på nära håll kan följa fiskens beteende och det har torrflugefiskets explosiva klimax, när fisken tar betet på ytan. Och den följande fajten får även den piggaste havsöring att verka trött. Samtidigt är det svårt — varje fångad fisk är en sann triumf.


33 år sedan första spöfångsten

De första spöfångade multarna i Sverige rapporterades 1977 i Fiskejournalen nr 12. Den första togs av Richard Carlsson, Falkenberg, vid kustmete efter plattfisk strax norr om Falkenberg. Den vägde 2,4 kg.

Några veckor senare spinnfiskade Claes Andersson, Helsingborg, mellan Barsebäcks hamn och kärnkraftverket. På ett tolvgrams Kosterdrag fick han ett våldsamt hugg och en silvrig fisk voltade i ytan.

-Jag blev nästan chockad av kraften och snabbheten och trodde att jag krokat en stor havsöring.

Claes multe anmäldes till Storfiskregistret och blev vårt första multerekord med vikten 2,41 kg.

1986 bildades fiskeklubben Mugil av ett gäng metespecialister i Stenungsund. I Fj nr 1, 1987 berättade Fredrick Berglund hur man under sommaren satsat helhjärtat på att fånga multe, som uppträdde i stor mängd i området. Med hjälp av mäskning med bröd fick man dessa notoriskt svårtrugade fiskar att börja äta något som man kunde använda som krokbete. Resultatet blev flera fina fångster.

-Vi i Mugil är väldigt glada över att ha funnit en så fin kämpe att rikta vårt mete på. Vi tror att allt fler metare kommer att upptäcka vilken fin sportfisk den är, skrev Fredrick.

Inte bara metare fascinerades av multen. Snart fick också flugfiskare upp ögonen för den attraktiva fisken. 1995 i Fj nr 7-8 skrev Fiskejournalens laxskribent Hans Schibli om Thierry Savignons framgångsrika flugfiske efter multe. Thierry som växt upp på franska Atlantkusten, kände väl till multen därifrån och kunde omsätta sina erfarenheter på Hallandskusten. Det var i denna artikel som multen först omtalades som Sveriges svar på tropiska vattens bonefish. 1999 tog Sven Cederberg på torrfluga i Båtfjorden i Halland en multe på 6,12 kg — den största, rapporterade spöfångade multen i Sverige

Det var också där, i grunda vikar i Halland, som jag i somras fick fick en lektion i multefiske, förmedlad av mångkunnige lax, kust- och havsfiskaren Jan Johansson i Glommen. Den erfarenheten la en ny dimension till mitt fiskeliv. En multe krokad på fotsdjupt vatten, mellan uppskjutande stora stenblock, för osökt tanken till bonefish krokad på mangrovekransad tropisk grundflad.


Vet Fiskeriverket om multen?

Multen är alltså en värdefull resurs för sportfisket på västkusten, som sedan början på sjuttiotalet nästan utraderats med öringfisket som enda kvarvarande ljuspunkt. Det är därför bekymmersamt att multen inte förekommer i något sammanhang när man diskuterar fiskevården i västkustvattnen. Frågan är om man på Fiskeriverket över huvud taget är medvetna om att den finns i våra vatten. På verkets hemsida finns en sida benämnd Alla arter-listan. Märkligt nog saknas multen. Det har ändå gått 33 år sedan multen började rapporteras i fiskepressen!

Multen är väl etablerad på västkusten. Den har visat sig ha alla egenskaper en krävande sportfiskare kan önska och berikar mångas fiske. Ändå är den totalt bortglömd av fiskeriadministrationen.

Multen växer extremt långsamt och är därför, precis som hajar och rockor, mycket känslig för hårt fiske. En multe på tre kilo kan vara närmare 20 år. En multe på 30 cm kan var åtta år. Detta är också den längd då den tidigast blir könsmogen. Tar man bort en stor multe, dröjer det med andra ord lång tid innan luckan fyllts.

Lägg därtill att vi vet praktiskt taget ingenting om multens biologi i svenska vatten. Vi vet inte om den fortplantar sig här eller om den är på sommarbesök. Vi vet inte i vilken utsträckning den redan hotas av nätfiskare. Multar på fiskhandlares diskar visar att sådant fiske redan bedrivs.

Allt som behövs för att näta multe är ett par vadarstövlar och ett öringgarn. Fiskejournalens nyhetsredaktör Svenne Andersson gav mig ett exempel från Lommabukten, en plats som levererat flera multar till Storfiskregistret. För några år sedan började en fiskare sätta nät och lyckades på en säsong tömma området på multe. Enligt Svenne har de ännu inte återkommit.

Kanske är det klimatförändringen som förklarar att multe och havsabborre etablerat sig längs västkusten och långt upp i Norge. I så fall har de rimligen kommit för att stanna.

Generaldirektör Axel Wenblad, missa inte chansen att innan du lämnar Fiskeriverket åter ge kustfisket något av det innehåll som det förlorat under alla år av misskött fiskeripolitik. Få bort näten från grunda vatten och förbjud handel med svenskfångad multe.



Även om jag, med bara fyra riktade multefisken, är en novis på området, har jag ingen invändning mot att utnämna multen som den yttersta utmaningen för kustfiskaren.

Även om jag, med bara fyra riktade multefisken, är en novis på området, har jag ingen invändning mot att utnämna multen som den yttersta utmaningen för kustfiskaren.

Tjockläppad multe, (Chelon labrosus)

Multefiskarna omfattar ett hundratal arter i tempererade och tropiska kustvatten över hela världen. Den art vi fiskar efter i Sverige är tjockläppad multe. Den spolformade, muskelhårda kroppen med stora fjäll är vackert tecknad med silverblå glans och längsgående fartränder.

Den brukar dyka upp i hamnar och grunda strandvatten i början av juni och försvinner under september. Den äter gröna alger och muddrar i bottenmaterial för att tillgodogöra sig små näringsdjur. Men den kopplar lätt om till annan föda som dyker upp i intressant omfattning. Den kan tillfälligt både plocka insekter från ytan och jaga småfisk.

På grunt vatten är den extremt vaksam och skygg, medan den i hamnar snabbt tappar respekten för folk på bryggorna.

Rekordvikt: 5,21 kg, Björlanda kile, 2009-08-08. Brittiskt rekord 6,427 kg.

God matfisk, men med tanke på dieten och att den gärna söker föda i hamnar, skall man kanske vara försiktig. Hög ålder gör att stora multar rimligen hinner samla på sig mycket miljögifter.


Fundering: Med tanke på hur det har gått för alla de fiskarter som Fiskeriverket försökt bevara, är det kanske tur att dom ännu inte upptäckt att multen numera ingår i vår fiskfauna.

Annons
AKTUELLT

Sjölin drar en drömabborre

Den duktiga abborrfiskaren Jonathan Sjölin fick i tisdags uppleva årets höjdpunkt. Ett försiktigt hugg blev snabbt dramatisk och till slut kunde han väga in ett nytt personbästa. Fisken var 52 centimeter lång och tvingade ner vågen till hela 2030 gram. – Det känns helt fantastiskt, berättar den glada fångstmannen efter mängder pass i samma vatten.

Hajplågare åtalas för grova brott

I somras spreds en filmsekvens på tre män i Florida som gladeligen plågade en haj genom att dra den efter sin båt. Filmen väckte stor avsky på sociala medier och efter fyra månaders utredning har männen nu arresterats. Samtliga åtalas för grova brott och riskerar långa fängelsestraff.

EU:s fiskekvoter klara – tillfälligt ålfiskestopp införs

I morse enades EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Mest iögonfallande är kanske att torskfisket i Skagerrak tillåts öka med 39 procent jämfört med i år. Ålfisket efter blankål kommer att stoppas under en valfri period på tre sammanhängande månader mellan september och januari. Ålfiskestopet berör även Östersjön och därmed

Mängder av mikroplast i norska blåmusslor

En undersökning av blåmusslor längs den norska kusten visar på ett omfattande upptag av plast från havet. I nästan fyra av fem musslor hittade forskarna plastpartiklar, och Miljødirektoratet, som ligger bakom studien, menar att det finns risk att plasten äts av människor.

Nya elkunder får fiskeprylar

Är du sugen på att teckna ett fiskvänligare elavtal? Tranås Energi kör just nu en kampanj där nya kunder får ett presentkort värt 300 kronor från olssonsfiske.se!

Forskare fuskade och saknade tillstånd

Den spektakulära upptäckten att fiskyngel hellre äter mikroplast än vanlig mat var påhittad. Det fastslår nu Uppsala universitet, som även konstaterar att de båda forskarna saknade djuretiska tillstånd.

Stenrev gynnar torsken

En studie i Kattegatt visar att torsken trivs bland stora stenar. Slutsatsen kommer efter att ett stenrev restaurerats med påfallande gott resultat. Förutom att forskarna fann fler och större individer kunde de även se att torskarna uppehöll sig längre tid på revet.

7 av 10 fiskbutiker säljer ål inför julen

Ålen är klassad som akut hotad och mängder av kampanjer har genomförts i syfte att öka medvetenheten om ålens situation. Ändå visar en undersökning av WWF att sju av tio svenska fiskbutiker säljer ål inför julen.

Forskare om glitter: Förbjud det!

Glitter är för många ett självklart inslag när julens ska firas. Men de små gnistrande kornen är fulla av mikroplaster och därför skadliga för våra vatten. Forskaren Magnus Engwalls dom är stenhård när glittrets framtid kommer på tal: ”Förbjud det!” säger han till SVT.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!