Tonfiskforskare summerar årets fiske – och hoppas på mer

Nordsjöns mäktigaste rovfisk - den blåfenade tonfisken - har återkommit till den svenska västkusten. Mycket tyder på att hållbar förvaltning ligger bakom den glädjande utvecklingen. Foto: Martin Falklind

Den gångna månaden går till fiskehistorien som en av de mest actionfyllda. Det framgångsrika forskningsfisket har gett Sveriges lantbruksuniversitet möjlighet att märka 14 blåfenade tonfiskar utanför den bohuslänska kusten. Utöver märkningen togs vävnadsprover från samtliga individer för att säkerställa varifrån de kommer. Studien är helt unik och kommer ge värdefull information om beståndets storlek och utbredning.  – Vi antar att fiskarna kommer från Medelhavet, men helt säkra blir vi först om ett par veckor när analyssvaren kommer. Informationen är viktig inför framtida beslut om en hållbar förvaltning, säger forskaren Massimiliano Cardinale, från SLU Aqua. 

Siktet var inställt på 20 märkta fiskar, men när nu fiskeinsatsen summeras är forskarna ändå nöjda.
– Det har gått över förväntan. Det här är första gången vi genomför ett svenskt forskningsfiske efter tonfisk, och utmaningarna har varit många. Det allra svåraste har varit att koordinera fisket, så att alla moment har genomförts på ett säkert och effektivt sätt. I det sammanhanget har Markus Lundgren från Sportfiskarna gjort en kanoninsats, berättar Massimiliano Cardinale.

”Vi hade räknat med att fiskarna skulle väga omkring 150-250 kilo. De flesta var betydligt större än så och några vägde nog det dubbla”

Han och forskarkollegan Andreas Sundelöf medverkade  personligen under de hektiska veckorna till sjöss, och kunde snabbt se att fiskarna i området var betydligt större än de på förhand trott.
– Vi hade räknat med att fiskarna skulle väga omkring 150-250 kilo. De flesta var betydligt större än så och några vägde nog det dubbla. Det ställde förstås tuffa krav på sportfiskarna och deras utrustning. Här kan vi bli effektivare inför ett eventuellt fortsatt forskningsfiske. Men jag vill tacka alla sportfiskare som medverkade. Samtliga gjorde ett jättefint jobb under rådande omständigheter, säger Massimiliano Cardinale.

Om det blir ett fortsatt forskningsfiske nästa år återstår att se. Massimiliano Cardinale hoppas på det, och tycker i så fall att även Norge bör kunna ansluta till projektet.

”I dagsläget vet vi inte om det blir en uppföljning nästa år, men det arbetar vi för”

– Det känns logiskt, inte minst eftersom det sannolikt är samma fiskar som rör sig utefter Danmarks, Sveriges och Norges kuster. I dagsläget vet vi inte om det blir en uppföljning nästa år, men det arbetar vi för. Om ICAAT fortsätter att bekosta märkningsprojekt bör vi ha en god chans att beviljas medel, och om inte så får vi försöka hitta annan finansiering. Den här typen av forskning är av stor betydelse, då den ger värdefull information om tonfiskarnas rörelsemönster och beståndets status, berättar han.

Även om projektet är unikt i våra vatten förekommer liknande insatser på andra håll, bland annat i Medelhavet och längs Atlantkusten. I många länder tillåts även ett reglerat sportfiske efter blåfenad tonfisk, där all fisk returneras. Massimiliano Cardinale ser i princip inga hinder för att detta kan bli aktuellt även i Sverige.

”Om fiskarna kommer hit på grund av ett starkare bestånd till följd av en hållbar förvaltning så tycker jag att sportfiske kan tillåtas i begränsat omfång”

– Det beror helt på hur beståndet ser ut. Om fiskarna kommer hit på grund av ett starkare bestånd till följd av en hållbar förvaltning så tycker jag att sportfiske kan tillåtas i begränsat omfång, under förutsättning att fiskarna återutsätts. Om det däremot visar sig att beståndet inte har ökat, och att fiskarna har kommit hit av andra skäl, är situationen en annan. Vi får helt enkelt avvakta innan vi säkert kan säga vad tonfiskarnas återkomst till västkusten beror på. Det måste bli avgörande för hur beståndet ska förvaltas, förtydligar han.

Att fisket nu avslutats har praktiska orsaker och beror inte på att tonfiskarna gett sig av.
– Fjolårets sista observation gjordes i december så tonfiskarna kommer nog att finnas kvar en lång tid framöver. De är här för att äta upp sig inför vintern och jagar makrill och sill, vilket det finns rikligt av utefter kusten. Den danska delen av projektet pågår fortfarande norr om Skagen, berättar Massimiliano Cardinale.

”kanske behöver de här stora individerna inte återvända till Medelhavet förrän det är dags att leka. Svaret lär vi få under året som kommer”

Var tonfiskarna tar vägen efter att makrillen gett sig av är det ingen som vet. De avancerade märkena kommer att släppa från tonfiskarna om tolv månader, och först då kan forskarna se hur varje fisk har rört sig. Den andra typen av märken som använts är av betydligt enklare slag, och består i stort sett av en plastslang med ett id-nummer. Numret kan inrapporteras till SLU om fiskarna fångas, men Massimiliano Cardinale förväntar sig inte några sådana rapporter den närmaste tiden.
– Fiskarna som finns här är stora, och de befinner sig dessutom långt ifrån Medelhavet, där risken att fångas är störst. Vem vet, kanske behöver de här stora individerna inte återvända till Medelhavet förrän det är dags att leka. Svaret lär vi få under året som kommer, avslutar han.

5
Visa bildspel

/
...
Visa mer

Det unika projektet drivs i Sverige av SLU Aqua i nära samarbete med Sportfiskarna, WWF och Azti-tecnalia. Vid sidan av forskningsprojektet är allt yrkes- och sportfiske efter blåfenad tonfisk förbjudet i Sverige och Danmark.

Vi på Fiskejournalen följer projektet med största intresse och hoppas på ett fortsatt forskningsfiske nästa år.

Hans Hällman

Annons
AKTUELLT

Större, tyngre, modernare – HiLo 2017

2017 års upplaga av Abu Garcias välrenommerade bete Hi-Lo är både längre och tyngre – dessutom har den klassiska vobblern förärats med en ny intressant och ack så viktig detalj. I över 60 år har Hi-Lo fångat gäddor, gösar och abborrar på olika djup, tack vare den ställbara skeden. En egenskap lika viktig då som

Monstergädda bjöd på action i håven

Jean-Marc Brison hade kastat hela dagen med stora beten i hopp om att lura någon av de beryktade storgäddorna i den holländska sjön. På eftermiddagen tittade solen fram och då kom belöningen!

Stora problem för kustharren

De unika harrbestånden i Bottniska viken är hotade. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten. – Flera insatser krävs för att öka kunskapen om harren i Östersjön och för att kunna bevara och stärka beståndet, säger Sofia Brockmark på HaV.

LÄSARRESA: Häng med Fiskejournalen till Risøysundet!

I samarbete med Nordic Sea Angling anordnar nu Fiskejournalen en unik läsarresa till havsfiskeparadiset Risøysundet. Det blir midnattsol, fantastisk natur, go gemenskap och ett kriminellt spännande fiske! Risøysundet är känt för sina enorma hälleflundror, stortorskar och grova sejar – lägg där till ett superspännade artfiske så är den salta fiskedrömmen komplett. Ta chansen att följa

Fiskejournalen nummer 9 – nu i butik!

Mörkret dominerar utanför fönsterrutorna och flera vatten täcks redan av is. Många jublar och ser fram emot en ny säsong av pimpel och ismeten. Andra finner öppet vatten och anpassar tekniken efter kylan. Några växlar ner sitt fiske och inväntar våren. Oavsett hur dina planer set ut lär du gilla vårt senaste nummer!

”Smarta” Spydro filmar huggen

Sportfiskekameran Spydro uppges vara den första ”smarta” fiskekameran för undervattensbruk, genom att den automatiskt spelar in allt spännande som händer och skickar filmerna direkt till din mobil. 

Har du koll på säkerheten?

Det trevliga vinterfisket kan snabbt övergå till en skräckupplevelse med dödlig utgång om du inte har koll på livsavgörande säkerhetsdetaljer. Här får du via rörliga bilder och information från issakerhet.se koll på läget. Dela med dig till familj och vänner. För många av oss kom vintern som ett brev på posten och i med den

Ensamfiske gav drömrocka

Även för erfarna proffsfiskare sticker vissa fångster ut. Så var det när Christer Gjövaag nyligen fick en väldig svartbuksrocka under ett ensamfiske ute på Trondheimsfjorden. – Min bästa fångst hittills i livet, konstaterar den glada fångstmannen.

Hur ser dina färgade beten ut på djupet?

Har du någonsin funderat på hur din röda vobbler ser ut på tio meters djup? Här kommer en film som visar hur tio olikfärgade plaströr ser ut från ytan ner till 47 meters djup.
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!