Professor vill ha samhällsekonomisk avvägning i lagstiftningen

Johan Höjesjö är en av många som engagerar sig i frågan om den småskaliga vattenkraften. Foto: Niklas Wengström

I kampanjen där krav på full miljöanpassning av svensk vattenkraft ställs till miljöminister Karolina Skog, har flera tusen personer skickat brev till regeringen. Nu betonar Johan Höjesjö vid Ekologisk Zoologi på Göteborgs universitet, som också skickat brevet, vikten av ekologiskt fullt fungerande vattendrag.

Johan Höjesjö, som är professor i Ekologisk Zoologi vid Göteborgs Universitet, har studerat rörelsemönster och habitatval hos laxfisk i 20 år. Nu vill han ge sin syn på vad som är viktigt i samband med ny lagstiftning kring vattenkraften. Han menar att det är av största vikt att alla förstår, inte minst de som stiftar lagarna, dvs. riksdagens ledamöter, hur ett naturligt vattendrag fungerar och att fiskvägar inte löser alla problem.

”Vattendammar gör att stora lek- och uppväxtmiljöer för både laxfiskar, insekter och flodpärlmusslan försvinner”

– För att uppnå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv är det fler parametrar än bara vandringshinder som måste åtgärdas i vattendrag som däms upp. Vattendammar gör att stora lek- och uppväxtmiljöer för både laxfiskar, insekter och flodpärlmusslan försvinner, säger Johan.

Som vi tidigare skrivit om i många år har vi i Sverige en stor mängd hinder i våra vattendrag i form av bland annat gamla kvarndammar och mer eller mindre lönsamma vattenkraftverk.

”Nu när det ska stiftas nya lagar kring vattenkraften i Sverige är det viktigt att vi, framförallt i de småskaliga vattenkraftverken, väger in samhällsnyttan”

– Nu när det ska stiftas nya lagar kring vattenkraften i Sverige är det viktigt att vi, framförallt i de småskaliga vattenkraftverken, väger in samhällsnyttan, dvs. hur det ekonomiska värdet för den enskilde väger mot samhällsnyttan av ha ett ekologiskt fullt fungerande vattendrag, menar Johan.
Han anser också att en fiskväg förbi ett vattenkraftverk som inte är lönsamt eller förbi en damm som inte längre fyller någon funktion inte är samhällsekonomiskt försvarbart, eftersom en avveckling och borttagande av damm i de allra flesta fall dels ger den absolut bästa miljöeffekten, dels oftast kostar bråkdelar av en fiskvägslösning.

Om du som flera tusen andra håller med och vill hjälpa till kan du enkelt skicka ett brev via några få klick här.

Annons
AKTUELLT

Biffar på borstmask

Havsborstmask är ett allsidigt agn som rödspättor och andra arter gärna kastar sig över. Men hur är det med oss människor? Ja, några tycks äta dem och här kommer ett lite udda recept på biffar på borstmask!

Bli marinfadder – och hjälp haven!

I haven finns den rikaste mångfalden av djur på jorden. Men hoten är många och krafttag krävs för att säkra havens framtid. Genom att bli marinfadder hos WWF kan du själv hjälpa till.

Godis till förmån för gäddorna

Östersjöns gäddor behöver all hjälp de kan få och ett sätt att bidra är att göra rätt val i godisdisken. Sportfiskarna och godisföretaget Kolsvart har nämligen tagit fram en flädersmakande godisgädda som ska ge fler yngel i Östersjön.

Fredrick Evensen vinner Dexter Big Pike

Det blev norskt i toppen i årets upplaga av Dexter Big Pike. Den duktiga gäddfiskaren Fredrick Evensen gick inte att stoppa och hans toppfisk på 123 centimeter bidrog till en imponerande totallängd på 348 centimeter.

Magkänsla gav monsterabborre

Tony Nyman, som förra året drog till med en av fjolårets största abborrar, slår till igen. Den här gången med en fantastisk höstfisk på 52 centimeter och 2160 gram. Det kan han tacka magkänslan för – en titt i skyn fick honom att tänka om och satsa på abborre istället för gädda!

Tånglake gav första metergäddan

I Hundraklubben och Meterligan, där dina anmälda ”hundraklubbare” räknas samman, fortsätter det att fyllas på storgäddor. En som fixade till en gädda över metern är Emelie Wallin. Hennes 105 centimeter långa gädda högg efter ett taktiskt betesbyte – efter ett hett tips från fiskekompisen. Emelie berättar själv: – Jag ville byta bete och kollade ner

Östersjön: Säl och fågel äter 200 000 ton fisk om året

De senaste åren har många påstått att sälar och skarvar orsakar ett allt sämre fiske. Ofta har dessa uppfattningar byggt på egna iakttagelser snarare än på vetenskapliga studier. Men nu har det gjorts en samlad undersökning om situationen i Östersjön och forskarna bekräftar det som många sett – att säl och fågel äter stora mängder
Annons

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...
100-KLUBBEN

anmal_250

HÄR FISKAR DU 2017

FÖLJ OSS!