Hjälmarens gösfiske blir MSC-certifierat Gösen är en vit, saftig fisk som innehåller lite fett. De främsta marknaderna för hjälmargösen är Tyskland, Österrike och Frankrike där efterfrågan på färsk MSC-certifierad fisk är stor. (Copyright Gunnar Magnusson/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License )[/caption] " /> Hjälmarens gösfiske blir MSC-certifierat | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Hjälmarens gösfiske blir MSC-certifierat
Hjälmarens gösfiske blir MSC-certifierat

Gösen är en vit, saftig fisk som innehåller lite fett. De främsta marknaderna för hjälmargösen är Tyskland, Österrike och Frankrike där efterfrågan på färsk MSC-certifierad fisk är stor. (Copyright Gunnar Magnusson/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License )

Fisket av gös i Hjälmaren blir återigen internationellt erkänt som ett hållbart fiske, en mycket glad nyhet för både yrkesfiskare och konsumenter.  Och en fjäder i hatten åt en fisketradition med anor – här har yrket som fiskare gått i arv sedan 1400-talet.
Som första svenska fiske, och världens första sötvattenfiske, blev Hjälmarens gösfiske redan 2006 certifierat enligt Marine Stewardship Councils (MSC) miljöstandard för ett hållbart och välskött fiske. I november 2013 står det nu klart att fisket av gös i Hjälmaren återigen blir MSC-certifierat.

– Det är fantastiskt att fiskarna i Hjälmaren åter har MSC-certifieringen i sin hand eftersom de tydligt tar ansvar för att fiska hållbart. Nu när svårigheterna med uppdatering av beståndssituationen är lösta hoppas vi att de kan behålla sin certifiering framöver, säger Charlotta Järnmark, Världsnaturfonden WWF.

Fortsatta förbättringar
Fem år efter certifiering måste MSC-certifierade fisken gå igenom hela bedömningsprocessen igen för att säkra att de fortfarande uppfyller MSC-standarden och fortsätter att förbättras inom de områden där det behövs. Kraven på förbättringar läggs ut i de handlingsplaner som de flesta MSC-certifierade fiskena har och varje år följs förbättringarna upp. Under den första omgången av certifieringsprocessen hade gösfisket i Hjälmaren implementerat samtliga punkter i sin handlingsplan och bidragit till att förbättra kunskapen om Hjälmarens ekosystem och gösens bestånd.
– Vi gratulerar yrkesfiskarna i Hjälmaren för deras engagemang. MSC-certifieringen manar till samarbete mellan myndigheter, miljöorganisationer, fisket och forskningsinstitutioner för att tillsammans arbeta för en hållbar verksamhet som ständigt förbättras, säger Minna Epps, chef för MSC:s östersjökontor

Gösfisket i Hjälmaren
Hjälmaren är Sveriges fjärde största insjö och fisket av gös pågår under hela året. På sommarhalvåret använder de omkring 30 yrkesfiskarna burar och på vintern används nät för att fånga gösen. Genom dessa skonsamma fångstmetoder dras mellan 150 och 200 ton gös upp per år.
Bosse och Anders Eriksson fiskar gös året om. De exporterar främst fisken, men säljer även till enstaka restauranger. För dem är omcertifieringen en glad nyhet och båda anser att fördelarna för dem är många.
– Det blir en mer konkurrenskraftig vara och det blir ett bättre pris i förhållande till gösen i Östeuropa, säger sonen Anders som utgör 17:e generationens fiskare i familjen enligt kyrkoböckerna.

Rovdjur med efterfrågan i Europa
Gös lever i sjöar och floder i norra och centrala Europa. De är snabba rovdjur som blir upp till 20 kg tunga. Hjälmarens viktigaste lekområden är välkända och fiskesäsongerna bestäms med fokus på att skydda dessa områden.
– Vi är glada och stolta över att vårt fiske åter blivit MSC-certifierat och att vi återigen kan sälja vår fisk som MSC. Certifieringen är viktig för att vi ska få tillgång till våra viktigaste marknader för gös och för konsumenterna fungerar den som ett bevis för hållbarhet,  säger Sören Windstrup Jensen, fiskare av gös i Hjälmaren.

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Sköldblom till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta