Vilken fiskelina ska man välja?

En viktig del av fiskeutrustningen är fiskelinan. Det kvittar hur bra ditt spö eller rulle är, har du en medioker eller felaktig fiskelina missar du hugg och har svårt att presentera betet på rätt sätt. I värsta fall går linan av och du blir av med både bete och fisk. Fiskelinan är något man ska prioritera – hela tiden. Och det gäller både vilken lina du fiskar med, hur du tar hand om linan och när du ska byta den. Det finns i huvudsak tre olika typer av fiskelina; fluorocarbon-, nylon- och flätlina. De första två benämns ofta monofilament, det vill säga enkel slät tråd. I princip kan man välja vilken fiskelina man vill och fånga fisk, men för att optimera sitt fiske bör man utnyttja de specifika egenskaper på rätt sätt.

Flätlina

I slutet på 90-talet introducerades de första flätlinorna, och de blev genast en stor succé. Nu hade man en fiskelina som både var stum och extremt stark. Man kände minsta lilla hugg och krokningen förbättrades radikalt. Nu kunde man också fiska med en tunnare lina än tidigare, vilket öppnade upp för flera framsteg inom t ex popperfisket i tropikerna, kustfisket efter havsöring samt extremt finessfiske.
En flätlina, eller superlina som den ibland kallas, består av flera tunna fibertrådar som tvinnas ihop till en stum och stark lina. Flätlinan är tunnare, starkare och mjukare än en monofilament, vilket gör att du kan kasta längre, du känner fler hugg och kan kroka bättre samt att linan skär vattnet bättre, dvs har mindre motstånd i vattnet. Livslängden på en flätlina är också avsevärt längre. Men flätlinans stora nackdel är dess känslighet mot skarpa ytor, t ex stenar och musslor på bottnen. Då kan det vara en fördel att skarva på en bit fluorocarbon som har en betydligt större nötningstålighet.

Nylon

Fiskare har använt nylonlinor med stor framgång sedan 50-talet, innan flätlinorna gjorde sitt intåg fiskade alla med nylon. Men nylonlinornas tid är inte över. Många av egenskaperna kan faktiskt vara en fördel. Töjbarheten är i vissa situationer en stor fördel, t ex när man kämpar med stor fisk. En annan fördel är den höga slitstyrkan, t ex vid lax- och havsöringsfiske i steniga älvar. Andra exempel där nylonlinan briljerar är mete, trollingfiske, big game fiske och isfiske. Det finns även en slitstarkare variant ”hard mono”, som fungerar ypperligt som tafsmaterial till predatorfiske.
Tänk på att nylonlina är färskvara, solens UV-strålar förstör nylon på relativt kort tid. Så förvara linan mörkt och svalt, då håller den sig fräsch i flera år.

Fluorocarbon

En fiskelina av fluorocarbon (FC) har flera fördelar. Den är nästan osynlig i vattnet, sjunker fortare än både nylon och flätlina samt har en extremt hög nötningstålighet mot stenar och annat som sliter på våra fiskelinor. Fluorocarbon kan med fördel användas som huvudlina men det vanligaste är att den används som tafsmaterial. Med fluorocarbon närmast betet får man en osynlig länk som inte skrämmer skygga fiskar. En annan stor fördel är tafsens suveräna stryktålighet, t ex mot sylvassa gäddtänder när man fiskar abborre och gös, eller vid fiske längs en stenig kust på jakt efter havsöring.

Vilken tjocklek ska jag välja?

Rätt dimension på fiskelinan är en betydelsefull parameter. För att kunna fiska så effektivt som möjligt bör man inte välja en allt för tjock lina eftersom kastlängderna minskar och presentationen av betet försämras. I princip gäller det att fiska med så tunn lina som möjligt. Ibland kan det vara en god idé att gå upp några hundradels millimeter för extra säkerhet, men inte mycket mer.
Är du osäker? Kolla då gärna in vår guide nedan.

Storleksguide för fiskelinor:

Flätlinor
Gädda – 0,20-0,30 mm lätt gäddfiske, 0,30-0,40 mm tyngre gäddfiske
Abborre – 0,08-0,12 mm finessfiske, 0,10-0,14 mm jiggfiske
Gös – 0,12-0,16 mm vertikalfiske, 0,14-0,18 mm jiggfiske
Kustöring – 0,12-0,18 mm
Regnbåge, öring, röding – 0,12-0,16 mm, för barn kan man gärna gå upp lite i tjocklek

Nylonlinor
Trollingfiske gädda/gös – 0,30-0,40 mm
Trollingfiske lax – 0,40-0,50 mm
Älvfiske lax – 0,30-0,45 mm
Karpmete – 0,35-0,40 mm
Flötmete – 0,15-0,20 mm
Gäddtafs – 0,90-1,1 mm hard mono
Ismete gädda – 0,40-0,50 mm
Pimpel abborre – 0,15-0,20 mm
Pimpel regnbåge – 0,25-0,30 mm

Flourcarbonlinor som tafs
Gädda – 0,80-1,1 mm
Abborre – 0,20-0,40 mm
Gös – 0,20-0,40 mm
Kustöring – 0,30 mm
Lax- och öringfiske – 0,30-0,45 mm

Tips från coachen!

Ett tips när du ska spola på flätlina är att grunda med nylonlina i botten av spolen som sedan skarvas ihop med flätlinan, på så sätt undviker man att hela linpaketet börjar snurra eftersom nylon nyper fast bättre på spolen.