Predatorfiskaren Andreas Ingrids fiskar gärna storabborre med balanspirk. Tekniken har finslipats genom åren och här bjuder han på sina bästa tips! " /> Storabborre på balanspirk – här är 10 heta tips! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 månader sedan Sverige Fiskejournalen
Ett bra sätt: Att kroka av fisken i hålet. Foto: Andreas Ingrids
Storabborre på balanspirk – här är 10 heta tips!

Predatorfiskaren Andreas Ingrids fiskar gärna storabborre med balanspirk. Tekniken har finslipats genom åren och här bjuder han på sina bästa tips!

Andreas Ingrids är en Rapala Proguide som lägger mängder av tid på sitt fiske. Hans erfarenheter brukar vi få läsa om på bloggen, men här gör han ett undantag och ger Fiskejournalens läsare en exklusiv inblick i hur han jagar abborre med balansare.


Välj rätt område
När jag fiskar grov abborre söker jag dem oftast i medelstora och små sjöar på djup mellan 5-10 meter. Bra ställen är branter, grynnor, uddar och sund. Jag brukar söka efter hårdbotten, vilket är något som abborrar gillar.

Lär känna bytesfisken
Försök ta reda på vad det finns för byten för abborrarna i sjön du fiskar. Nors, kräftor och siklöja är exempel på byten storabborren gillar! Kräftätarna hittar du oftast grundare medan norsätarna brukar gå djupare enligt mina erfarenheter. Bäst fiske har jag haft på 6-8 meter men jag har även fått stora abborrar på 10 meters djup.

Foto: Andreas Ingrids

Satsa kraftigt

När man fiskar efter grov abborre från isen med pimpelspö tycker jag att det är bra med ett lite kraftigare pimpelspö. Till det använder jag nylonlina eller flourcarbonlina tex Sufix Super 21, jag går inte under 0,30mm i lintjocklek. Jag använder även kortare spö med haspelrulle.

Borra stort
Jag använder aldrig mindre än 150 millimeter i diameter på borren när jag fiskar efter grov abborre. Allra helst använder jag min 200-millimieters borr. Lite jobbigare att borra, men lätt värt det. Skulle drömfisken sitta vill jag inte det skall vara några problem att få upp den ur hålet. Det är även lätt att dra balansaren i iskanten om man har för små hål och då är risken stor att fisken sliter sig.

Ta hjälp av tekniken
När jag pimplar abborre använder jag alltid mitt ekolod utrustad med isgivare. Detta gav pimpelfisket en helt ny dimension för mig. Jag tycker det är ett riktigt bra redskap för att se djup, hitta branter, hitta betesfisk och se om det är någon aktivitet under isen. Det är även grymt spännande att se fisken stiga mot din balansare!

Hitta betet för dagen
Rapala har riktigt fina balanspirkar, exempelvis Snap Rap , Flat Jig och Rapala balanspirk funkar utmärkt att lura grova abborrar med. Jag fiskar oftast storlekar från 4-9 centimeter. Är abborren trög kan det vara idé att gå ner en storlek på balansaren. Jag knyter alltid ett litet lekande i linänden följt av 50-70 centimeter flourcarbonlina (0,40-0,60 mm) som jag sedan knyter balansaren på. Lekandet är för att balansaren inte skall snurra och flourcarbonlinan för att inte eventuella gäddor och gösar skall bita av linan.

Foto: Andreas Ingrids

Våga lämna botten
När jag borrat ett hål brukar jag börja med att sänka ner balansaren försiktigt, ungefär till hälften av det djup jag fiskar på. På så sätt skrämmer jag inte fiskar som eventuellt står och trycker på botten eller direkt under hålet. Sedan några kraftigare ryck för att locka fisk, för att sedan använda mig av lugnare rörelser. Händer inget brukar jag sänka ner till botten och dunka balansaren några gånger för att locka fisk. Därefter vevar jag upp en bit i vattenmassorna igen. Stora abborrar stiger och fiskar man högre upp i vattenmassorna är det lättare för abborren att upptäcka betet på håll. Ibland sitter jag länge i samma hål beroende på hur mycket jag tror på det, men oftast sitter jag omkring 10-15minuter för att sedan söka vidare och upprepar proceduren ovan. Ibland blir det mycket sökande och borrande. Ibland hittar man aldrig några huggvilliga fiskar men när det väl sitter en stor abborre där är det värt allt slit!

Fiska säkert!
Det viktigaste av allt är ändå att du kommer hem helskinnad från fisketuren. Isdubbar på! Tänk på att isen kan vara ojämn och att man kollar den vid förflyttning. Det finns även flytoveraller och flytunderställ som kan rädda livet på dig. Slarva aldrig med säkerheten!

Glöm inte hinken
Jag brukar alltid ha med mig en 10-liters hink med vatten där jag lägger fisken när jag krokat av den i väntan på fotografering, vägning och mätning.

Foto: Andreas Ingrids

Ibland kommer abborren i stim och då är det viktigt att hinna få ned balansaren igen för att ha chansen på fler abborrar. På så sätt slipper fiskarna att ligga och sprattla på isen. Vid fiske i minusgrader räddar detta fisken från att ”förfrysa” i väntan på fotografering.

…eller påsen
När jag väger fisken lägger jag den i en vanlig påse från matvaruaffären som jag först blöter på insidan där fisken skall ligga. Detta för att skona fiskens gälar och slemskikt.

Foto: Andreas Ingrids

Detta var lite om hur jag går tillväga när jag pimpelfiskar efter grov abborre. Ett fiske som har allt! Sökandet, spänningen och framförallt hugget i handen! Man lyckas inte varje gång men när den väl sitter där är det värt allt slit!

Vi tackar Andreas för tipsen och hoppas de kan leda till många sköna abborrhugg i vinter!

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta