Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU) Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU)[/caption] " /> Evolutionär förändring bland fiskar i kraftverksdammar | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Evolutionär förändring bland fiskar i kraftverksdammar
Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU)

Gumsillsbestånd har förändrats genetiskt som en konsekvens av vattenkraften. (Foto: SLU)

Sedan kolonialtidens dammbyggen satte stopp för gumsillars vandringar mellan sjöar och hav i delar av östra USA har dessa instängda fiskbestånd förändrats, både kroppsligt och i fråga om levnadsvanor. Framförallt har fisken anpassats till att livnära sig på mer småvuxna djurplankton än tidigare. Nu visar Magnus Huss från SLU och kollegor vid Yale University att den nya varianten av gumsill också har drivit fram anpassningar hos en annan djurplanktonätande art i sjöarna. Resultaten visar att effekter av miljöförändringar såsom dammbyggen, eller införsel av nya arter, kan fortplanta sig i näringsvävarna.
När nybyggare i Connecticut byggde fördämningar i vissa vattenleder blev följden att många sjöar som tidigare haft kontakt med havet blev avskurna. Många bestånd av arten gumsill (”alewife”) som tidigare vandrat mellan sjöarna och havet varje år blev därmed innestängda i sjöarna året runt, vilket i sin tur har lett till snabba evolutionära förändringar. De stora djurplankton som vandrande gumsill normalt livnär sig på i sjöarna försvann när fisken blev kvar i vattnen året om, och dagens instängda gumsillsbestånd har förändrats genetiskt och är nu morfologiskt anpassade till att leva på betydligt mindre plankton: fiskarna är mindre, och de har annorlunda gälräfständer.
Nu har Magnus Huss från SLU, tillsammans med David Post och hans kollegor vid Yale University, visat att de förändringar i djurplanktonsamhället som gumsillen har orsakat i sjöar avskurna från havet, också har drivit fram parallella anpassningar hos en konkurrent i dessa sjöar – den blågälade solabborren (”bluegill”). Även hos denna art har det utvecklats en variant som är bättre anpassad till att livnära sig på små djurplankton.

– Vår studie ger belägg för att snabba evolutionära förändringar hos en art (t.ex. gumsill) kan fortplanta sig genom födovävarna och påverka konkurrerande arter, säger Magnus Huss.
– Att två konkurrerande arter utvecklar samma typ av anpassning till en förändrad födotillgång, i stället för att utvecklas i var sin riktning, är dessutom inte vad man normalt förväntar sig, berättar Magnus Huss.
Resultaten, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, visar att det är viktigt att ta hänsyn både till samspelet mellan olika arter i näringsvävarna och till evolutionära förändringar, när man utvärderar effekter av olika typer av förändringar i miljön, såsom dammbyggen och introduktioner av nya arter.

Relaterad nyhet från din region
3 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Denna hittades uppspolad på land. Men vad är det för art, undrar fotografen Håkan Wallin.
Har du koll på denna krokodil-liknande art?

Det dyker upp allt fler udda fiskarter i Sverige, både önskade och oönskade. En av dem som skickat in en bildfråga är Håkan Wallin, som hittade denna art uppsköljd bland tången på Västkusten.

Senast i onsdags berättade vi om SLU:s sensationella fynd i Nordsjön, nämligen en kortnosad sjöhäst. En slutsats är att både den och andra arter lockas hit i takt med förändrat klimat.
Någon sjöhäst är inte arten på bilden ovan, även om det finns vissa likheter.
Håkan Wallin beskriver sitt fynd som 30–40 centimeter långt, och som synes har den ett säreget utseende med krokodil-liknande huvud.

Om du inte redan kommit fram till svaret på egen hand så kommer det här: Större kantnål. Detta enligt Sportfiskarnas experter Markus Lundgren och Hans Lindqwist.

Faktum är att arten är ganska vanlig på västkusten, men att den inte tillhör vardagsfångsterna vid sportfiske. Fiskejournalen skrev senast om Större kantnål i samband med ungdomstävlingen Artjakten 2019, där vinnaren Gustav Yxell fångade ett exemplar av denna art.
Tipset är att använda mycket små krokar.

Enligt SLU:s Artfakta uppehåller den sig gärna vid vegetationsrika klipp- eller sandbottnar, gärna med alger och bandtång. Den kan också påträffas i flodmynningarnas bräckta vatten. Födan utgörs av fiskyngel och små, ryggradslösa djur.

Du kanske även gillar detta