Kylan har kommit till Sverige med besked. Hur gör du då för att fånga vintergäddan? Här är experten Jarmo Kuismas bästa tips. " /> Experttips: Så fångar du gäddan när kylan kommer | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Mathias Arnham
Gäddexperten Jarmo Kuisma bjuder på sina bästa tips till hur man lyckas med fisket under den kallare årstiden.
Experttips: Så fångar du gäddan när kylan kommer

Kylan har kommit till Sverige med besked. Hur gör du då för att fånga vintergäddan? Här är experten Jarmo Kuismas bästa tips.
– Den allra viktigaste grejen den här tiden är temperaturen, säger Jarmo Kuisma.
Han syftar då inte på exakt hur varmt eller kallt det är utan på hur temperaturen förändras. Gäddans aktivitet är ganska konstant under hela sänkningen från sommarens vattentemperaturer på 18-20 grader till senhöstens temperaturer på runt 8-9 grader. Men medan den sjunker från 8-9 ner till nollan minskar deras aktivitet kraftigt och fisket blir dåligt – såvida de inte får vänja sig vid en viss temperatur. Under den här, kallare, perioden menar Jarmo alltså att gäddfisket är bäst efter att vattentemperaturen fått vara konstant i ungefär någon veckas tid.
– När temperaturen sjunker snabbt den här tiden brukar gäddorna bli väldigt svåra. Och ibland kommer inte den där stabiliseringen förrän till jul, nyår – ibland stabiliseras den inte alls innan det fryser. Men säg att temperaturen slutar sjunka nu till helgen och håller sig så i några veckor, det vore bra för fisket, säger Jarmo.
När man ska ge sig ut, vad är det då för beten som gäller? Jarmo svarar:
– Jag försöker fiska så botten-nära som möjligt. Gäddan står ofta med buken mot botten och bara trycker när temperaturen börjar närma sig nollan i ytvattnet. När man börjar fånga gäddor med iglar och smutsiga bukar står fisken helt kloss an mot botten i långa perioder. Dessa fiskar hushåller med energin och gör sällan längre utfall för att fånga sin föda. Gummibeten som hasas över botten med företrädesvis krokarna på ryggen kan vara riktigt bra. Betet behöver inte vibrera eller fladdra utan det räcker att det sakta stryker förbi gäddan precis ovan botten för att ibland utlösa hugg. Även en superlångsamt fiskad svävande Pig som kommer i princip som en pinne i vattnet är hett. Överlag funkar ganska ”tråkiga” beten som sakta glider in i fiskens fönster den kallare årstiden. Men man får inte glömma att ingen regel är utan undantag – en halvsnabbt fiskad Atom har gett mig några riktigt fina gäddor bland isflak på meterdjupt vatten så det gäller ändå att variera metoder och beten om det är riktigt trögt.

Gummibeten som hasas över botten med företrädesvis krokarna på ryggen kan vara riktigt bra.

Var letar du efter gäddorna?

– Braxnarna samlas i stora stim på senhösten, i älv så brukar bakvatten vara ett säkert kort om det parkerat ett braxenstim där. Djupkanter i allmänhet är bra, speciellt om man vet att betesfisk trivs i faggorna. Mitt i vintern kan stor gädda stå riktigt grunt så det är värt att prova även inåt från djupkanten.
Jagar ”vintergäddan” på något annorlunda sätt?
– Vintergädda är mer periodare när det gäller ätandet jämfört med sommargäddan. Den äter sällan men när den äter så gör den det ordentligt. Det är ingen slump att när man väl får en praktgädda under den kalla årstiden så sticker det ut fiskstjärt ur svalget på den, eller så känner eller ser man konturerna av nysvalda betesfiskar. Det tyder på frosseri. I och med att den äter sällan men mycket då den väl äter så är det viktigt att man som sportfiskare kan ”vittja” platser som man vet håller fisk så ofta som möjligt för att ha en rimlig chans att träffa gäddorna när de går ”bananas”.
Är det något annat, särskilt, man ska tänka på den här tiden på året?
– Gäddor har olika personligheter och lynne precis som människan – alla är inte likadana. Det finns arga gäddor, nyfikna gäddor, nervösa gäddor, rädda gäddor, modiga gäddor, dumma gäddor och så vidare. Tänker du på det så får du automatiskt flera olika tekniker att utforska och prova. En arg gädda kan till exempel hugga på ett stort bete som simmar nära den enbart för att markera revir, en rädd gädda kanske ska metas med ett dött bete på botten under total tystnad i båten. En nyfiken gädda kan man få att hugga på något bete som ser ut som ett ufo, en nervös fisk kanske bara hugger när det har mörknat och så vidare. Tänkt på detta när du beaktar var du fiskar. Till exempel hittar man oftast rädd och nervös fisk på populära, hårt fiskade platser. Arga gäddor hittas bland annat där det finns dåligt med bra jaktplatser men bra med konkurrenter. Nyfiken fisk kan man hitta i vatten med obegränsat tillgång till föda och där bara något extraordinärt fångar deras intresse.
Fotnot: Svaren utgår från Jarmo Kuismas erfarenheter från gäddfiske i älv.

Anton Rosander

Relaterad nyhet från din region
7 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Länsstyrelsen meddelar att de tar hjälp av kustbevakningen för att skydda de lekande abborrarna.
Extra bevakning för att skydda Gotlands abborrar

Under våren är abborren en jagad art – både bland pimpelfiskare och vissa sportfiskare som vill fånga de stora exemplaren som lagt på sig vikt inför leken. Länsstyrelsen på Gotland meddelar att de kommer att bevaka abborrens lek extra noggrant denna vår.

På Gotland fredas sedan många år abborre och gädda mellan 1 mars–31 maj, med syftet att skydda fiskbestånden under och i anslutning till lekvandring och lekperiod.
Bakgrunden är att både abborre och gädda uppvisat en oroväckande nedgång sedan 1990-talet. Ett litet ljus i horisonten kan skönjas för abborren de senaste åren, men Länsstyrelsen markerar tydligt att beståndet fortfarande är skört.

De meddelar att det kommer att ske fisketillsyn under våren, och särskilt i områden där det förekommer gädd- och abborrlek. Tillsynen kommer att ske i nära samarbete med bland annat Kustbevakningen.

De påminner också om att minimimåttet för gädda är 40 centimeter och maximimåttet 75 centimeter. Vid handredskapsfiske får maximalt tre gäddor mellan 40–75 centimeter behållas per fiskare och dygn.

Du kanske även gillar detta