Debatt: Hur många fler fiskar ska behöva hoppa mot döden?

Många kraftverksägare kommer undan miljöanpassningar. Foto: Fiskarnas Rike/Martin Falklind

Jag och min sambo har räknat ned till den 17 oktober då starten av Fiskarnas rike började sändas på SVTPlay.se. Vi förväntade oss fantastiska bilder av Sverige och att få lära oss mer om de fiskar som simmar i vårt avlånga land. Men i stället möts vi av många upprörande bilder så som uttorkade åar, hur ekosystemet har rubbats och hur mycket fisk som dör på grund av människans påfund!

Vi diskuterar och ifrågasätter hur Sverige kan ställa till det så här. Hur långt ska det gå innan Sveriges högsta höns gör något åt detta? Senare samma vecka sänder Uppdrag granskning (UG) på SVTPlay.se reportaget ”Den sista ålen”. Där får vi veta att ålen har funnits sedan Atlanten bildades och nu är utrotningshotad (på bara några få år, om vi ser till helheten). Kan ni gissa vem som står till svars för att ålen nu är en hotad art? Jo, människan. Smugglare, fiskare och vattenkraften är tre stora bovar till att ålen inte finns i samma utsträckning som den en gång gjort.

Måste pengar styra?
Vad UG och Fiskarnas rike har som gemensam nämnare gällande vårt vattenliv är vattenkraftverken. Ska det verkligen vara så att pengar får styra så mycket att det leder till djurplågeri och utrotning? Vi har drygt 2 000 vattenkraftverk och drygt 10 000 dammar i Sverige och extremt få av dessa har en fri fiskpassagelösning. Detta resulterar i att fiskar hoppar in i betongväggar och sakta slår ihjäl sig, mister livet i ren utmattning eller hoppar fel och fastnar uppe på land där de till slut dör.
Det medför också att fisk och ål som simmar in i turbinerna och blir till köttfärs. Vi pratar om hur mycket fisk som helst som vattenkraften har ihjäl dagligen, indirekt innebär det också ett avfall som behöver tas hand om på ett eller annat sätt. Att Sverige sätter en gräns på när och hur mycket ål och fisk som en sportfiskare får plocka upp är för mig helt absurt när ETT vattenkraftverk kan vålla till så mycket värre resultat. Tänk er då hur mycket alla Sveriges vattenkraftverk (utan en fri fiskpassage) ställer till med varje dag!

Lösningen finns
Åar, älvar, bäckar och floder hör till våra mest artrika ekosystem. Bara en kvadratmeter kan rymma hundratals arter och forsande vatten är speciellt viktiga för många av våra fiskar och dess fortplantning. Som lösning till att rädda arter som huggs ihjäl i turbiner och/eller inte kan ta sig förbi vattenkraftverken, är att odla fisk och att förflytta arter från ett ställe till ett annat, vilket är ohållbart i längden. Sverige och vattenkraftbolagen tjänar så pass mycket på elen som produceras att jag tänker att det inte bör vara några problem att bygga om så att fisken kan ta sig förbi kraftverken.
Nu när det är sånt fokus på miljön ligger det verkligen rätt i tiden att börja tänka på helheten, inte bara koldioxidutsläpp och källsortering! Hela ekosystemet skulle må bättre av att hålla arterna vid liv, få tillbaka vattnet i uttorkade älvar, åar, bäckar och floder och återskapa och behålla lekplatser för fisken. Gör om och gör rätt! Vi måste få ett hållbart system. För att inte glömma, ombyggnationer skulle också generera fler jobb. Win win!

Elin Lindholm, Härnösand