Efter Girjasdomen: Eric utreder samebyarnas rätt till fiske och jakt

– Då får man hålla inne sina hästar lite grann.
Det säger ordföranden i Renmarkskommittén Eric M Runesson om rädslan hos exempelvis Jägareförbundet, att samebyarna i framtiden kan få makten över all jakt och fiske i den norra halvan av Sverige.

Det är domen i det så kallade Girjasmålet, där Girjas sameby vann mot staten och fick rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på statens marker ovan odlingsgränsen, som fått regeringen att tillsätta en utredning.
Frågan är om alla samebyar har samma rätt eller om domen bara avser specifika förhållanden i Girjas sameby.

Erik M Runesson leder Renmarkskommittén och har fyra domarutbildade sekreterare och ett 20-tal experter, exempelvis jurister och andra experter från olika intressegrupper, som hjälp i jobbet. Eric M Runesson är dömande justitieråd i Högsta domstolen, men deltog inte i arbetet med Girjasdomen.
Syftet med kommitténs arbete är att granska urminneshävden och granska om den rätten omfattar all jakt och allt fiske på statens mark i fjällen.
– Älgen är ett speciellt problem, eftersom staten, kronan, kungen hävdade sin rätt att jaga högvilt. Med tiden blev det så att bara kungen och senare adeln fick jaga älg – och allmogens jakträtt togs bort på 1600-talet. Men de stadgarna tillämpades inte, av allt att döma, i Norrland och Finland, utan där fick allmogen fortsatt jaga även älg, säger Eric M Runesson till Jaktjournalen.

Han pekar på att älgen historiskt förekommit i låg omfattning och bestånden har varierat på markerna ovan odlingsgränsen.
– Då är frågan om man kan upparbeta en urminnes rätt till jakt på en art som inte ens fanns där. Samerna har jagat exempelvis bäver och hävdar rätten till all jakt, säger Eric M Runesson.

Rätt bild till politikerna
Han drar slutsatsen att begreppet ”bruksrätt” till marken bör omfatta allt vilt.
– Vi vill ge politikerna rätt bild och bästa underlag för en lagstiftning. Får de fel underlag kan det komma rättsprocesser som underkänner lagstiftningen som politikerna kommit fram till. Det kan bli på samma sätt som när Girjasdomen underkände vissa bestämmelser i rennäringslagen – de var inte kompatibla med grundlagen, säger Eric M Runesson.

Han framhåller att politikerna ska göra en konsekvensanalys när han och sekretariatet är färdig med sin utredning. Det handlar om hur alla inblandade parter, samebyar, jägare, fiskare, ortsbefolkning och så vidare, kan komma att påverkas av de slutsatser Renmarkskommitten kommer fram till.
– Sedan måste politikerna peka ut en riktning åt oss, så att vi kan börja jobba med lagstiftningsinstrumentet. Till exempel kanske urminneshävden omfattar älg – men politikerna kommer fram till att så bör det inte vara fortsättningsvis. Eller också kommer politikerna fram till att inte heller småviltsjakten ska omfattas av urminneshävden. Det kan man göra om grundlagen och folkrätten tillåter det, säger Eric M Runesson.

Väldigt komplicerat
Hos Jägareförbundets företrädare finns nu en oro för att samebyarnas rätt kan komma att omfatta älgjakten i hela renskötselområdet, även söder om odlingsgränsen. Vad säger du om det?
– Då får man hålla inne sina hästar lite grann. Där är vi inte ens, utan vi tittar på statens marker ovan odlingsgränsen. Vad som gäller för området nedanför odlingsgränsen är oändligt mycket per komplicerat, eftersom det nästan inte finns någon statlig mark där, säger Eric M Runesson.
Det har hänt att staten styckat av och överlåtit mark till statliga bolag. Frågan är hur sådan marköverlåtelse påverkar samebyarnas urminnes rätt.
Frågan är också hur urminneshävdens ska betraktas i de fall där statliga marker sålts till privata bolag.
– Det är helt andra frågor och de har vi inte ens börjat behandla ännu, säger Eric M Runesson.
Sedan följer begrepp som sedvana, som finns inskriven i renbeteslagen. Vad händer om den tas bort?

”Energi på fel saker”
– De som fruktar för älgjakten söder om odlingsgränsen lägger nog energi på fel saker. Det politiskt kontroversiella är hur vida jakten och fisket i framtiden bör ingå i urminneshävden. Gränserna utgörs av grundlagen och folkrätten. Beaktar man inte det får vi rättsprocesser i alla fall och eländet fortsätter i värsta fall 10-20 år till, säger Eric M Runesson.
Han efterlyser att politikerna tittar på goda, lokala exempel av hur olika intressegrupper lyckats skapa bra samarbetsklimat kring jakten och fisket.

Vad säger du om exemplet Girjas sameby, där följden nu blivit att endast personer mantalsskrivna i Norrbottens län är välkomna att fiska och jaga på deras marker?
– Vi tittar på det, men jag kan inte ha någon uppfattning ännu utan måste lyssna på dem som kan den frågan. Jag ska träffa jägare och fiskare idag och försöka förstå om det här är bra eller dåligt – bilden är splittrad. Företrädare för Girjas har en bild, lokalborna en annan – och folk som kommer utifrån en tredje bild. Sedan har vi frågan om samer som inte ingår i någon sameby och bor på andra ställen än Norrbotten, säger Eric M Runesson.

Första bestänkandet i Renmarkskommittén beräknas komma i november. Sedan ska kommittén granska hur rennäringslagen, folkrätten och grundlagarna påverkar jakten och fisket nedanför odlingsgränsen.
– Kärnan blir rennäringens betingelser, som avgörs av en rad inskränkande faktorer. Det är gruvor, turism, jakt och fiske, rovdjurstrycket och skogsbruket. Alltihop är faktorer som påverkar och kanske inskränker möjligheterna för rennäringen.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070-744 18 21