Enorm havsöring på abborrjigg

Den som sätter tillbaka en vild öring i Ljungan kan vinna ett pris. Foto: Jesper Ekberg

När Jesper Ekberg landfiskade i Kalmarsund var abborrarna som bortblåsta. Men den lätta utrustningen fick ändå bekänna färg då ett våldsamt hugg följdes av vilda rusningar. Hade ännu en gädda attackerat den lilla jiggen? Nej, men en urstark havsöring på 6,65 kilo!

Här kommer Jespers egen berättelse om fredagens mäktiga hugg.

”Jag bestämde mig för att göra en liten chansning och åka 2,6 mil till Mönsterås för att fiska abborre, trots att jag inte visste om kustvikarna var isfria. När jag kommer fram så ser jag att större delen av den planerade viken i alla fall är öppen. Här brukar det stå stor abborre och jag hoppas så klart att jag ska jigga upp någon finare. Jag börjar nöta med McRubber Bass i olika färger som jag fiskar riktigt långsamt. Det börjar dock med en gädda på runt fyra kilo, som så klart ger en rolig kamp på lätt abborrutrustning. Fler gäddor kommer upp men inte en skymt av någon abborre. Därför bestämmer jag mig för att gå tillbaka mot bilen.

Jag gör ett sista stopp vid en abborrvass. Det dröjer inte många kast förrän det tar tvärstopp!

Jag gör ett sista stopp vid en abborrvass. Det dröjer inte många kast förrän det tar tvärstopp! Jag tror först att det är en gädda, men känner tidigt att fisken i andra änden är betydligt starkare än alla gäddor jag har tagit. Fisken väljer att göra rusningar i riktning mot det tunna isflak som täcker den innersta viken och jag är tvungen att sätta hård press för att inte riskera att linan går av mot iskanten.

Efter ett antal rusningar börjar mjölksyran komma i armarna

Efter ett antal rusningar börjar mjölksyran komma i armarna. När jag för första gången får se fisken i ytan inser jag att det är en havsöring, och det tar kanske tio minuters innan jag äntligen lyckas håva den. Vågen visar 6,65 kg innan den vackra fisken får simma tillbaka. Det ger ett roligt men något annorlunda avslut på min fisketur.”

Vi tackar för rapporten och gratulerar till en makalös öring!

Hans Hällman