Behöver det egentligen se ut så här? Foto: Älvräddarna
Att strypta vattenflöden gör ekologisk skada kommer knappast som en nyhet – men det är ett ämne som det inte har forskats speciellt mycket i. Nu visar färsk forskning att ett förbud mot nolltappning i vattenkraftverk kan ge stora miljönytta, utan att det behöver innebära stora förluster i vattenkraftsproduktion.
Åsa Widén, forskare. Foto: Umeå Universitet
Det är Åsa Widén vid Umeå universitet som gjort en djupdykning i nolltappningens problematik. I sitt doktorandprojekt har hon och hennes medarbetare bland annat studerat nolltappning per timme, samt vilka effekter minimitappningen förväntas få på vattenkraftsproduktionen.
Platsen var Umeälvens avrinningsområde, och omfattade alla kraftverk i Umeälven.
Deras resultat visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Miljönyttan är samtidigt beräknad till 240 hektar av nyskapat och befintligt strömvattenhabitat.
– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven står helt stilla mellan 9–55 procent av tiden ett normalår, vilket också innebär att vattnet står helt stilla och forssträckor är torrlagda, säger hon i ett pressmeddelande.
Viktig pusselbit Enligt henne har det aldrig publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder, där både kostnader och miljönytta kvantifierats.
– Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas.
