Habitatförändringar gör att fisken inte kommer tillbaka

8+fjordar, som vi berättat om många gånger tidigare, är ett unikt och mycket intressant projekt på Västkusten. I en väl avgränsad miljö har man, trots över ett decennium av intensiva fiskevårdsåtgärder, inte lyckats få fisken att komma tillbaka. Det finns många möjliga förklaringar men helt klart är att de kraftiga habitatförändringar som skett i fjordarna under de senaste 20-30 åren är en avgörande faktor.

I morgon kallar 8+fjordar till uppföljningsmöte kring den marina miljön. Där kommer man bland annat att presentera en kunskapsöversikt om ekosystemen i 8+fjordar. Vi ringde och Pratade med Peter Thor som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet(SLU) och ställde den mycket besvärliga frångan; varför kommer inte fisken tillbaka.

-De stora habitatförändringar som har skett de senaste två, tre decennierna har förändrat förutsättningarna för livet i fjordarna, berättar Peter.

De stora mattor av tång som breder ut sig, där ålgräset tidigare växte ,täcks av fintrådiga alger vilket gör att fisken stängs ute och därmed inte kan fly undan från fiender. Ålgräset som i princip har försvunnit var den perfekta barnkammaren som erbjöd skydd åt både torsk- och plattfiskygel. Fisken är exponerad för sina fiender och predatorer som skarv kan beta rent.

Från forskning som gjorts i området och som Fiskejournalen tidigare fått ta del av vet man att skarvar som skjutits under skyddsjakt har kunnat ha så mycket som hundra plattfiskyngel i magen per fågel.

Peter Thor berättar att man sedan 2014 sett en drastisk minskning av de redan mycket svaga fiskbestånden i området. Detta bekräftas av de provfisken som SLU gör årligen.

Var plattfiskynglen kommer ifrån är lite av en gåta närt det i princip inte finns någon vuxen plattfisk i området längre. En möjlighet, som dock Peter inte kan bekräfta, är att plattfiskynglen driver in i området när de befinner sig i larvstadiet och att de är avkomma till vuxna fiskar som finns ute i Nordsjön.

Torsken, som blivit en symbolfråga för projektet, är ännu svårare att förstå. Man har kunnat visa att det fortfarande finns ett mycket litet bestånd av lokal torsk men att de unga torskarna försvinner när de är ungefär 15 centimeter långa. Man har försett några av dessa småtorskar med radiosändare för att kunna se vad de tar vägen men metoden är inte tillräckligt bra för att man ska kunna dra några slutsater. Vi enas dock om att det egentligen bara finns två möjligheter; antingen äter någon upp torskungarna, eller så simmar de ut ur fjordarna och försvinner ut till havs.

Vi snuddar också vid det faktum att vi går mot ett varmare klimat påverkar havet på sätt som vi i dag inte kan överskåda.

-Vi har ju koll på SMHI:s mätningar av vattentemperaturen i området och genomsnittstemperaturen har ökat med 3,5 grader sedan 1960-talet. Det är enormt mycket.

Ett ljus i mörkret och en faktor som avviker är havsöringen. Den frodas och, till glädje för alla havsöringfiskre, är havsöringfisket fortfarande mycket bra i området.