Mer rovfisk – mindre kladd

Även om våren är osedvanligt kall och vattentemperaturen i havet långt under det normala har de brun-gröna slemklumparna börjat fylla havsvikar och stränder. Det är fintrådiga alger och anledningen till att de är så många är att de som skulle hålla ordning på dem är alldeles för få.

Länge trodde man att det var utsläpp från jordbruket som låg bakom de igenslammade vikarna och sunden längs Västkusten. Och visst har kväveutsläppen ställt till mycket elände. Men när man tagit tag i problemet och vattenkvalitén i fjordarna i södra Bohuslän blir allt bättre framträder en mer komplex verklighet.

De fintrådiga algerna försvinner inte när kvävet minskar. Du ser dem fortfarande och de täcker de livgivande bottnarna. Frustrationen växer när man i vart och vart annat kast får göra rent drag och flugor från irriterande kladd. Gudskelov så tycks kladdet inte bekymra havsöringen för det fisket är på topp.

Kladdet – eller de fintrådiga algerna – är naturligt förekommande. Men i en frisk marin ekokedja finns det enorma mängder små varelser som käkar fintrådiga alger. Dessa varelser blir i sin tur mat åt mindre fiskar. Eftersom dessa småfiskar inte längre har några fiender när säl, skarv och destruktivt yrkesfiske tär för hårt på bestånden av rovfisk blir dessa småfiskar alldeles för många. Och alldeles för många småfiskar ger alldeles för få småvarelser.

Ekokedjan går sönder och vikarna fylls med kladd.

Men det finns hopp. Precis som vi i går kunde berätta om att man får bestånden av gädda att växa genom att skrämma bort sälen från havsvikarna i Stockholm skärgård kan man minska trycket från säl och skarv på Västkusten. Gör vi det och kusttorsken och plattfisken kommer tillbaka kommer våra vikar se annorlunda ut.

Kan vi sedan få ett väl reglerat yrkesfiske med sunda fångstmetoder och rimligt uttag kan det bli precis hur bra som helst.