Olika skräpkällor på öst- och västkust

Det tar hundratals år innan vårt plastskräp bryt ned. Det skadar både fisk och andra organismer på vägen.
ANNONS

Det vanligaste skräpet på våra stränder består av plast. Den största källan är konsumenter, men på västkusten är det en mycket större andel industrirelaterat skräp.
Lördagen den 23 april gav sig hundratals människor ut och plockade skräp utmed kusten med Håll Sverige Rent. På orterna Strömstad, Lysekil och Simrishamn lämnades skräp in för analys. Nu visar resultatet att plast dominerar i skräphögarna: I Strömstad var 84 procent av skräpet plast, och i Lysekil 91 procent. I Simrishamn hittade skräpplockarna något mer glas än plast, men glaset visade sig härröra från en enskild grillplats vid stranden.

Skräpet kommer både från när och fjärran, men det är svårt att avgöra exakt vilket land skräpet kommer ifrån.

Konsumenter var den största skräpkällan i såväl Strömstad, där hela 1,3 ton skräp samlades in, som i Simrishamn. I Lysekil bedömdes att hälften av skräpet kom från industrin. Skräpet kommer både från när och fjärran, men det är svårt att avgöra exakt vilket land skräpet kommer ifrån eftersom det ofta legat i havet under en tid.
– Det mesta av det insamlade skräpet är sådant som tar mer än 100 år för naturen att bryta ned. I Simrishamn hittades en Fantaburk från 1977, och det allra vanligaste är engångsförpackningar av plast, säger Johanna Ragnartz.
– Vi måste försöka stoppa skräpet vid källan, men vi vet för lite om det idag för att kunna sätta in rätt åtgärder, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Publicerad: 17 May 2016
Av: Maria Ålander
ANNONS