Politikerna måste lyssna på folket kring utfiskningen

Strömmingen i Stockholms skärgård är hotad, anser forskare från Stockholms universitet som sammanställt fångstdata från centrala Östersjön. Om strömmingen slås ut eller minskar ytterligare befaras konsekvenserna i Östersjöns ekosystem att bli ödesdigra.

Även det lokala fisket riskerar att dras med i fallet. På skärgårdsön Möja i Stockholms yttre skärgård kan en mångårig fisketradition vara på väg att ta slut – kvar finns bara 79-åriga Rune Wikström, meddelar Dagens Nyheter.
Nu är det inte bara folket kring Stockholms skärgård som oroas över strömmingens fortlevnad. Vi börjar känna av det även hos oss i Norrbotten.

Plånboken får inte styra

Det finns ett ekologiskt system i norr som absolut kommer att rubbas om strömmingen tryter. Jag fiskar en del försommargädda och kulmen kommer i juni då strömmingen gästar oss i Norra Bottenviken-världens största bräckvattenskärgård. Då blir det kalasdagar för bland annat gäddorna, som efter leken behöver gott om mat för att växa på sig. Efter strömmingsleken i juni drar sig stimmen ner genom Bottenviken, oftast på den finska sidan och de tuffaste och hungrigaste norrbottengäddorena följer efter.
Jag irriteras över att givna ekologiska system ignoreras, vilket praktexemplet med trålningen i Stockholms skärgård visar på. De styrande borde lära sig att se mer på ekologiska system än på innehållet i plånboken.

När strömmingsstimmen har närmat sig Kvarken, den smalare sydliga delen av Bottenviken, är den klassiska siklöjan på väg upp till oss i Norra Bottenviken för lek. Här sker märkvärdiga saker, den att de nordliga strömmingsgäddorna från norr hakar på stim av siklöja för att så småningom återkomma till hemmavattnen hos oss. Det är just de gäddorna vi brukar kalla ”gäddmadammer”, goa och runda efter en diet på strömming och sedermera siklöja.

Satta ur spel
Skulle strömmingen eller siklöjan sina kommer just det här enastående ekologiska scenariot att rubbas. Här kan vem som helst räkna ut konsekvenserna av detta, viktig kunskap som ska vara riktmärken för de bestämmande. Jag har varit involverad i några stora miljödebatter genom åren och genomgående är att de människor vi ibland felaktigt kallar gräsrötter, sällan får sina röster hörda. Livsviktiga hörnpelare som solidaritet och demokrati har satts ur spel.

Tyvärr stämmer min devis om dagens stundtals krassa verklighet:
”Så länge ekonomin går före ekologin har naturen ingen chans”.