Spel för galleriet

Utrotningskriget mot den blåfenade tonfisken fortsätter. Helgens beslut av ICCAT att sänka kvoten från 13 500 ton till 12 900 ton är inget annat än ett spel för galleriet. Ser bra ut, men betyder inget.
Forskarna har föreslagit ett moratorium, ett åtminstone tillfälligt fiskestopp. Men i olika politiska processer har forskarnas råd reducerats till ingenting och när ärendet till slut hamnade hos ICCAT var utgången given. The International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas bildades på 1960-talet för att skydda Atlantens bestånd av tonfisk. En uppgift som organisationen totalt misslyckats med. Beräkningar visar att den blåfenade tonfisken i Atlanten minskat med cirka 80 procent sedan 1970-talet.
Orsaken stavas naturligtvis PENGAR. Framförallt den japanska marknaden är beredd att betala i stort sett vad som helst för stora tonfiskar. Så länge situationen är sådan kommer politikerna att vika ner sig och rekommendera ICCAT och andra organ att ta beslut som ”ser bra ut”, men som saknar praktiskt betydelse.
Svenne Andersson

Den blåfenade tonfisken i Atlanten är snart borta – offrad på Mammons altare. (Foto: Solvin Zankl)