Tonfisken är tillbaka — första forskningsrapporten publicerad

Från att ha betraktats som utrotad i svenska vatten är den blåfenade tonfisken numera en årsvis gästa i Västerhavet. I samarbete med Statens Lantbruksuniversitet (SLU) och i vetenskapens tjänst bedrivs sportfiske efter arten för att kunna förse jättelika fiskarna med avancerade elektroniska märken.

Tonfisken vandrar långt. Efter leken i Medelhavet vandrar den norrut och befinner sig i våra vatten under sensommaren. När tonfisken jagar visar den sig ofta i flera meter höga hopp. På de flesta ställen sker detta långt ut till havs men i Öresund ses tonfiskar ibland från de färjor som går i skytteltrafik mellan Helsingborg och Helsingör. Sommaren 2022 är det extra gott om tonfisk i Öresund och nyhetssajterna fylls med bilder och filmer på hoppande tonfiskar. Att det är samma fiskar som återkommer år efter år är forskarna tämligen säkra på.

– Resultaten visar den blåfenade tonfiskens långa vandringar i Atlanten, och att det är samma tonfiskar som återvänder till skandinaviska vatten. Två av märkena plockades upp nästan precis på den plats i Skagerrak där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU.

Fiskejournalen har besökt både forskningsfartyg och sportfiskebåtar som anpassats för big game-fiske. Tidigare i veckan var vi med på en sportfiskebåt i området sydväst Måseskär där SLU förlagt forskningsfisket. Hur det gick får vi be att få återkomma med. Sekretess råder under själva fisket. Men från tidigare år har vi bilder och framför allt erfarenheter som övertrumfar allt som vi upplevt som sportfiskare i Sverige. Spön och rullar är stadiga nog att bogsera en bil med. Inte så konstigt kanske när fiskarna kan väga 400 kilo och kan simma i över 60 kilometer i timmen. Rullarna är fyllda med en kilometer lina och tonfisken är ytterst försiktig med vad den hugger på. Makrillen man har till agn måste vara levande och inga tafsar eller tackeldetaljer får blänka för det skrämmer tonfisken. 

Vill du läsa mer om SLU:s forskningsprojekt så klicka här 

Anders Nicander