ANNONS

Tonfiskforskaren: ”Märkningsprojektet går över förväntan”

Tonfiskarna som nu finns utanför den svenska kusten är vuxna individer på jakt efter mat. Men varifrån kommer de och var tar de vägen? För att öka kunskapen om dessa fantastiska fiskar pågår nu ett unikt märkningsprojekt. Foto: Staffan Jorup
ANNONS

Forskningsfisket efter blåfenad tonfisk har nu pågått i en vecka och redan har elva fiskar märkts i den svenska delen av projektet. Andreas Sundelöf från SLU Aqua är nöjd med inledningen och ser fram emot den information som de avancerade märkena nu samlar in.

Varför har det plötsligt dykt upp så många blåfenade tonfiskar i våra vatten? Den frågan ställer sig många och förhoppningsvis kan det unika forskningsprojekt som nu pågår i Sverige och Danmark bidra till en ökad förståelse för hur dessa fantastiska rovfiskar lever och rör sig.
Om tolv månader lär Andreas och hans kollegor på Havsfiskelaboratoriet få tillgång till unik information, då de ”pop-up-märkena” som nu fästs på tonfiskar släpper och flyter till ytan. En del data börjar då omedelbart skickas via satellit, men allra bäst vore det om märkena kan samlas in.
– I så fall får vi tillgång till ännu mer detaljerad information. Det ska bli oerhört spännande att få reda på hur fiskarna har rört sig under året. Märkningskartan för tonfisk i den här delen av Nordsjön är helt tom, så all information vi får in ger helt ny kunskap, berättar Andreas, som nu befinner sig i Lysekil tillsammans med sportfiskare och märkningsexperter.

Redan förra helgen spöfångades och märktes tre fiskar på västkusten, och sedan dess har ytterligare nio fiskar kunnat märkas. Andreas berättar att projektet har inletts över förväntan och att förhållandena har varit gynnsamma.
– Vädret är helt avgörande eftersom fiskarna måste kunna infångas snabbt och skonsamt och därefter märkas, berättar han.

Märkningen sker med två typer av märken. Förutom det avancerade ”pop-up-märket” fästs även en liten plastslang med en unik sifferkod på fiskens rygg. Den kan förhoppningsvis ge information ifall fisken fångas i framtiden.
Innan fiskarna släpps fria tar forskarna även ett vävnadsprov från varje individ. Därigenom kan man se från vilket bestånd fiskarna kommer.
– I Atlanten finns det ett östligt och ett västligt bestånd. Allt tyder på att tonfiskarna på västkusten kommer från det östliga beståndet, som leker i Medelhavet. Men vi vill förstås vara helt säkra och därför tittar vi även på fiskarnas DNA. Det kan också ge värdefull information om beståndets storlek, förtydligar Andreas.

Ju fler fiskar som märks, desto större blir forskarnas chans att kartlägga fiskarnas beteenden. I det här projektet har ICCAT gett SLU tillåtelse att i forskningssyfte fånga 20 individer, och DTU i Danmark lika många. Huruvida samtliga kommer att fångas återstår att se.
– Det vågar jag inte uttala mig om. Men vi kör på så länge vi kan och hoppas på det bästa. Men redan nu har vi märkt så många att resultatet ger oss viktig information. Vi vet ju faktiskt väldigt lite om hur de här fiskarna rör sig, varför de har kommit hit och var de tar vägen. En ökad kunskap om detta är oerhört viktig för en hållbar förvaltning i framtiden, avslutar Andreas.

I dag fortsätter det unika projektet och förhoppningsvis kommer fler fiskar att fångas och märkas. Vid sidan av projektet är allt fiske efter tonfisk förbjudet på både danskt och svenskt vatten.

Läs mer om projektet här och här.

Hans Hällman

Publicerad: 17 September 2017
Av: Hans Hällman
ANNONS