Forskning visar på ökat skyddsbehov av skogsvatten

Ny studie visar på värdet att skydda speciella kantzoner. (Foto: Bengt Olsson/Sportfiskarna)

Ny studie visar på värdet att skydda speciella kantzoner. (Foto: Bengt Olsson/Sportfiskarna)

Sportfiskarna: En ny studie från forskningsprogrammet Future Forest visar att de områden i skogen där grundvatten strömmar ut är extra skyddsvärda och har stor betydelse för många arter, däribland fisk.
Forskaren Lenka Kuglerová och hennes kollegor har tidigare visat att artrikedomen för växter är extra hög i dessa så kallade utströmningsområden. En omfattande studie visar nu att en rad andra organismgrupper och ekologiska funktioner följer samma mönster. Förutom högre förekomst av kärlväxter och mossor lockar miljön också fåglar och däggdjur, förmodligen på grund av större tillgång på föda.

Grundvatten viktigt för fisk
Även under ytan finns en mer varierad fauna av vattenlevande insekter och de områden där grundvattnet flödar ut i vattendragen är ofta ståndplatser för fiskar under vintern och är dessutom bra yngelplatser. Grundvattnet som strömmar ut skapar en stabil miljö med jämn temperatur och vattenföring och ett jämnt tillflöde av kväve, löst organiskt kol och vittringsprodukter. Vattnet håller också högre och mer stabilt pH och fryser inte till under vintern i samma utsträckning. Forskarna bakom studien tror dessutom att utströmningsområdena fungerar som sedimentfällor. Ökat skydd av dessa områden leder alltså till mindre utflöde av finsediment, som kan orsaka grumling och bland annat förstöra öringens lekbottnar.

Kvicksilver kan läcka ut
Utströmningsområdena kan även ha andra mindre positiva egenskaper om de skadas. Kvicksilver som faller ned från atmosfären metyleras lättare i våta miljöer, det vill säga omvandlas till en kemisk form som är giftig för levande organismer. Dessutom avges mer växthusgaser, som koldioxid och metan från de våta områdena.
– Det är ytterligare anledning att undvika att störa marken genom att köra skogsmaskiner i dessa miljöer.  Genom att skydda utströmningsområdena, skyddar vi ett helt paket av ekosystemtjänster som är kopplade till relativt små ytor i den bäcknära zonen, säger Lenka Kuglerová.

Avverkningar går att planera bättre
I samband med studien har forskaren Anneli Ågren vid SLU utvecklat digitala vattenkartorna med hög precision som kan ligga till grund för en hydrologiskt anpassad avverkningsplanering. I de våta utströmningsområdena har marken mindre bärighet vilket innebär ökad risk för skogsmaskiner att köra fast, vilket i sin tur kostar tid och pengar. Hydrologiskt optimerade skyddszoner skulle därför även kunna innebära besparingar för skogsbruket. I regel är det även är mindre värdefullt virke i dessa våta utströmningsområden.
– En studie som denna är värdefull då den ytterligare visar på behovet och nyttan av att skydda skogens vatten. Det är dock mycket viktigt att man inte slopar det bristfälliga skyddet av övriga typer av kantzoner och bara fokuserar på utströmningsområden. Små skogsvatten är bland de enda kvarvarande orörda vattendrag vi har och de har stor betydelse för exempelvis många lokala öringbestånd, kommenterar Micael Söderman, biolog på Sportfiskarna.

Läs mer om studien av utströmningsområdena här.

Klicka här för att se en film om hur alla skogsägare borde skydda kantzonerna i våra skogsvatten.

Annons
AKTUELLT

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Tidernas 3 bästa gäddbeten

Genom att gräva bland 40 000 storfångster i Recordfiskregistret och Storfiskregistret har Fiskejournalen tagit fram de tre beten som fångat flest storgäddor, alltså gäddor över 7,5 kilo. Om du vill ha en storgädda, är det vobbler som gäller, enligt statistiken. På tredje plats finner vi en klassiker, nämligen Hi-Lo från ABU. Men det var stor

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...