Ismete - så gör du

Ismete väcker många sinnen och känslor. Det där speciella knarrandet när man går över sjön på snötäckt is. Solskenet som värmer skönt i ansiktet. Den där pirrande väntan på hugget som alltid kommer när man minst anar det. För att inte tala om spänningen innan man sätter in mothugget. Och den härliga känslan när man känner tyngden av en större fisk. Magiska fiskestunder. Ismete är en utveckling av det traditionella fisket med angeldon. Angelfiske räknas inte som sportfiske då man inte använder spö och rulle. Men det gör ismete i högsta grad. Främst är man ute efter gädda men det går alldeles utmärkt att rikta in fisket mot både gös och abborre.

Korta spön

Vid gös- och gäddfiske från isen används korta, kraftfulla spön (90-140 cm) och en rejäl multirulle. Gärna då en trollingrulle med räkneverk, så att du enkelt se vilket djup du har din betesfisk på. Haspelrullar fungerar givetvis bra, men med tanke på att bygeln är öppen och linan hasplar av spolen, ökar risken för trassel. Som huvudlina är nylon att föredra, 0,35-0,45 mm är lagom.
Isborren ska vara minst 160 mm, men gärna större, upp till 200-250 mm. En isbill kan vara ett bra komplement när man har ett mindre isborr men behöver ett större hål till fisket. Borra då tre hål i isen nära varandra och gör sedan ett stort hål med hjälp av isbillen.

Så fiskar du

Som nappindikator använder man fjädervippor som sätts fast i isen bredvid spöet. Det kan vara en god idé att montera en bjällra på vippan, då hör man också när fisken hugger. Spö och rulle läggs på isen bredvid hålet. Det finns också särskilda spöhållare där spöet sitter monterat med toppen strax ovanför hålet. Då minimerar man allt som kan gå fel, t ex att linan fryser fast eller trassel på rullen. Sänk ned betesfisken, 1-3 meter under isen brukar fungera bäst, även i djupa sjöar. Linan sätts sedan fast i en klämma på vippan och rullen frikopplas. Vid hugg rycks linan ur klämman och fisken kan ta lina utan att känna motstånd. När fisken har haft betesfisken i käften i 10-15 sekunder är det dags för mothuggen. Veva in tills du känner att linan är spänd mellan dig och fisken, sätt sedan krokarna med en snabb och beslutsam spörörelse.

Använd ståltafs

Som tafs fungerar två trekrokar på en 30-50 cm stålwire alldeles utmärkt. Ovanför tafsen sätter man ett kulbly på 15-30 gram, för att hålla ned betesfisken på valt fiskedjup. Håll koll på tafsen efter varje landad fisk, märker du minsta skada eller ”knä” på stålwiren, byt tafs! När väl storgäddan behagar hugga så vill man ju inte tappa den på grund av försumlighet eller lathet. Knyt gärna upp 5-10 tafsar i förväg innan fisketuren, då går det snabbt och smidigt att byta en tafs som är skadad.

Barometertryck

En ofta förbisedd faktor är barometertrycket, dvs lufttrycket. Det påverkar både oss fiskare och fiskarna under ytan. Fiskens simblåsa anpassar sig till det yttre trycket genom att ta upp eller avge luft. Men fiskar med sluten simblåsa, t ex abborre och gös, har lite svårare att snabbt reglera lufttrycket och går istället ned djupare vid fallande lufttryck. Är det tal om en grund sjö kan fisken inte gå ned tillräckligt djupt vid lågtryck och blir därför ”trycksjuk” och apatisk tills den anpassat sig.
Även om lufttrycket påverkar fisken så är det inte alltid lätt att förutse fiskens huggvillighet med hjälp av enbart barometern. Emellertid är ett stabilt lufttryck under flera dagar att föredra, men ett långsamt stigande eller fallande lufttryck kan också vara en positiv faktor. Det viktiga är att lufttrycket inte ändrar sig för snabbt och för mycket fram och tillbaka, det påverkar fisket på ett negativt sätt.

Ljusets påverkan

Till sist har vi det viktiga solljuset. Förutom att värma upp vattnet så är ljuset viktigt för växterna och inte minst jaktljus. Och gärna i lagom mängd. Det idealiska jaktljuset för en rovfisk är tillräckligt med ljus så att den kan se och attackera sitt byte på ett framgångsrikt sätt, men den ska samtidigt inte själv bli upptäckt. Det är därför dagar med växlande molnighet eller tidiga morgnar och kvällar med grynings- och skymningsljus skapar perfekta förutsättningar för rovfiskar såsom gäddor, abborrar, havsöringar och gösar. En klassiker på sommaren är sent kvällsfiske, fram tills det mörknar. Sedan finns det såklart tillfällen när det är tvärtom, t ex under vintern då en het huggperiod brukar infalla mitt på dagen, när det är som ljusast.

Optimera fisket

Det är sällan vi kan välja vilka dagar vi ska fiska utan vi fiskar när vi har möjlighet. Därför är det svårt att pricka in tillfällen då allt stämmer. Men med kunskap om vädrets påverkan på fiskevattnet under olika årstider kan vi optimera vårt fiske – t ex fiska av västra sidan av sjön där vinden legat på tidigare i veckan eller välja om vi ska stanna ute på sjön fram tills det mörknar. Sedan påverkar vädret också vilka beten vi väljer och hur vi presenterar dem för fisken. Är vattnet grumligt kan det vara en god idé att välja ett bete som syns och hörs. Vid soliga dagar är t ex motoroil en het färg.
Eftersom vi har ett begränsat antal fiskedagar per år så gäller det att utnyttja dem på ett så bra sätt som möjligt. Det viktiga i kråksången är att försöka lista ut hur vädret påverkar fiskens miljö och sedan anpassa sitt fiske efter det. Det viktiga är inte att det blåser, utan vad som händer när det blåser…