För 15 år sedan var allt så mycket enklare. Ville du ha fiskekläder som både var vattentäta och andades så köpte du ett ställ med Gore-Tex-membran. Om du kunde nöja dig med att plaggen bara var vattentäta så köpte du ett ställ i galonväv med beläggning av PVC. Idag ser det annorlunda ut. Låt oss guida dig genom en ny värld av möjligheter. I klädskolan del 2 går vi igenom de regnställ som finns på marknaden. Läs och se vad som passar dig och ditt fiske bäst! " /> Klädskolan del 2 | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Mathias Arnham
Väl rätt regnställ - läs klädskolan del 2 här nedan.
Klädskolan del 2

För 15 år sedan var allt så mycket enklare. Ville du ha fiskekläder som både var vattentäta och andades så köpte du ett ställ med Gore-Tex-membran. Om du kunde nöja dig med att plaggen bara var vattentäta så köpte du ett ställ i galonväv med beläggning av PVC. Idag ser det annorlunda ut. Låt oss guida dig genom en ny värld av möjligheter. I klädskolan del 2 går vi igenom de regnställ som finns på marknaden. Läs och se vad som passar dig och ditt fiske bäst!

Av: Joakim Åberg

MARKNADEN ÄR fylld till bristningsgränsen med olika material, och många företag har nischade ställ för exempelvis bergsklättring, vandring, jakt, vardagsanvändning och nu på senare tid även fiske. Vid första anblick är skillnaden tydlig. Jakt- och fiskekläder är ofta gjorda av ett mer robust tyg och plaggen är utformade med fickor och förstärkningar som passar ändamålet. Passformen brukar vara något pösig för att möjliggöra användande av både underställ och mellanlager. Ställ gjorda för vandring eller bergsklättring är ofta tunnare och därför lättare. För att ytterligare dra ner på vikten har de sparsamt med fickor och andra tillbehör. Passformen är tajtare då mellanställ oftast inte används vid hög fysisk aktivitet. Regnställ för vardagsbruk är även de ofta gjorda av ett tunnare material, mest för att plaggen skall vara smidiga att ha på sig och lätta att packa ner. Designen är dock inte lika genomtänkt som vid mer nischade ställ, och utan direkt anledning brukar passformen vara något pösig…

LÄS HELA KLÄDSKOLAN DEL 2 HÄR NEDAN.

LÄS KLÄDSKOLAN DEL 1 HÄR

Relaterad nyhet från din region
13 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta