Under våren bestämde sig Maria Johansson för att gå ”all-in”. Hon skulle bli den första kvinnan i Sverige att nå 30 storfiskregistreringar. Det gjorde hon – med råge dessutom! " /> Maria först till 30 storfiskar – tar sikte på nästa drömgräns | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Maria Johanssons senaste storfisk – en vimma på 1020 gram.
Maria först till 30 storfiskar – tar sikte på nästa drömgräns

Under våren bestämde sig Maria Johansson för att gå ”all-in”. Hon skulle bli den första kvinnan i Sverige att nå 30 storfiskregistreringar. Det gjorde hon – med råge dessutom!

Maria Johansson har nämligen nått 32 arter, och har alltså erövrat Sportfiskarnas Röda Lagerkransnål med eftertryck. Nu tar hon sikte på nästa gräns som alltså är 40, vilket skulle placera henne bland ett ännu finare sällskap i historieböckerna.

– Jag har faktiskt nått 32 arter nu under hösten, säger hon till Fiskejournalen.

Maria Johansson, hemmahörande i Jönköping, har alltså lagt in en högre växel i sitt fiskeintresse. Hon hamnade dock i rampljuset redan 2016, då hon räknade in hela 12 fiskar över storfiskegränsen, bland annat genom att bärga en håkäring. 2017 blev något lugnare med ”bara” tre arter i registret, men det har hon överkompenserat genom ett fantastiskt 2018.

– Jag bestämde mig för att lägga sommarsemestern på att nå 30-gränsen, och det är precis vad jag gjort.

Hon och sambon Mikael Gustafsson har rest land och rike runt i jakten på potentiella fångstvatten. Det är få förunnat att ha sådana fina förutsättningar att utöva sin hobby, vilket hon också är medveten om.

– Det gäller både att ha ett digert intresse, men också nära och kära som har förståelse till 100 procent. Jag och Mikael gör ju ofta det här tillsammans, och jag har även många kompisar som är duktiga fiskare. Men det är klart, det blir många timmar i bil. Jag vågar knappt säga hur många, säger Maria och skrattar.

Fisken som tog henne över 30-gränsen var en Blåkäxa på 700 gram, och sedan dess har det blivit en Ruda på 1 850 gram och en Vimma på 1020 gram. Med lite tur och tålamod så hinner det förhoppningsvis bli en art till innan året är slut.

– Det är lake jag siktar på nu, där gränsen är 4 kilo. Jag har varit så himla nära, med bland annat en fisk på 3980 gram, men det vill sig verkligen inte. Det skulle vara fantastiskt att klara det innan 2019.

Men är rankingen i storfiskeregistret din enda drivkraft i fisket?

– Nej nej. Det handlar inte bara om att fånga arter, utan vissa fiskar är fantastiska att fånga ändå, och jag slutar inte att fiska dem bara för att jag klarat gränsen. Det är viktigt att ha en ödmjuk inställning och vara tacksam för de fiskar man får, eftersom det handlar mycket om tur. Registreringen är egentligen bara en bekräftelse, och inte så mycket en tävling. Ja, förutom en liten tävling mot mig själv, säger Maria Johansson.

Vill du ha hjälp med tips om fina lake-vatten nu?

– Nja, det behövs inte, utan det finns en vits med att klara det själv. Jag har ganska bra koll på var det har fångats stor lake, och då gäller det att åka dit och ha tålamod.

Maria Johansson med lubb på 11300 gram.

Läs om Storfiskregistrets nya regler:

Nya regler för Storfiskregistret

Relaterad nyhet från din region
11 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta