Norge exporterade lax för 47,7 miljarder norska kronor under 2015. Det är det högsta värdet någonsin. Men var har miljödebatten tagit vägen? " /> Miljöfarlig laxodling ger klirr i kassan | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Tromsö kommun tar ställning för landbaserade laxodlingar.
Miljöfarlig laxodling ger klirr i kassan

Norge exporterade lax för 47,7 miljarder norska kronor under 2015. Det är det högsta värdet någonsin. Men var har miljödebatten tagit vägen?
Merparten av den exporterade norska laxen går till EU-länder och exporten till Asien och USA ökar konstant. I Sverige står norskodlad lax för 98 procent av försäljningen. Med så stora ekonomiska värden, verkar miljödebatten runt odlingsdindustrin ha kommit i skymundan. Ännu mer så i Norge än i Sverige. I Norge ger laxodlingen jobb till många kustbor och gör vissa företag och staten rika.
Även om odlingsindustrin själv menar att de jobbar med att försöka påverka miljön mindre, så är det mycket som kan göras bättre.
Fodret är det problem som brukar pekas ut som det största hotet mot den globala miljön. Det går fortfarande åt cirka 2-2,5 kilo foderfisk per producerad kilo lax, även om man har försökt öka andelen vegetabilier. Foderfisken fiskas i världshaven, på redan hårt exploaterade bestånd, och mals till mjöl som transporteras tillbaks till Norge.
På hemmaplan, i norska fjordar och älvar ser man problem från odlingar i form av sjukdomsspridning, övergödning och rymning av odlingfisk. De norska vildlaxbestånden, menar många, är allvarligt hotade på grund av laxlus och förrymda odlingsfiskar.

Bristande socialt ansvar är något som många människorättsorganisationer reagerat på från de  de norska laxodlingsföretagen framfart i till exempel Sydamerika. Där lämnar laxodlingar såväl döda bottnar som exploaterade människor efter sig.
Cermaq och Marine Harvest är  norska bolag vars namn associeras med hänsynslöhet mot natur, anställda och även mot eventuella kritiker mot dem själva.
Med de enorma summor som laxodlingsindustrin onekligen drar in, borde kanske utvecklandet av slutna odlingssystem och off-shore odling stå högre upp på agendan. Vad Fiskejournalen har kunnat se, så läggs idag istället resurserna på påkostade reklamkampanjer och lobby.

Relaterad nyhet från din region
36 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Här ringlar den prisade fiskvägen fram. Foto: Göran Billeson
Här är fina fiskvägen som tog hem förstapriset

Att bygga fiskvägar förbi kraftverk och andra vandringshinder brukar applåderas av både sportfiskare och älvräddare. Nu framhåller även arkitekter satsningen på den nya fiskvägen vid Nykvarnsholmen i Linköping.

Sveriges Arkitekter i Östergötland har nämligen utsett fiskomlöpet vid vattenkraftverket Nykvarnsholmen till vinnare av årets arkitekturpris 2020. Detta är en av de största naturvårdssatsningarna i i Linköpings historia.

– Det är jätteroligt att det här spännande och viktiga projektet uppmärksammas av Östergötlands arkitekter. När det gäller vårt fiskomlöp var det självklart viktigt att det skulle vara vacker, men det primära för oss var att uppnå en biologisk funktion vilket vi lyckats med. En stor mängd fisk, bland annat asp, har vandrat genom fiskomlöpet under 2020, säger Ola Palmquist, affärsenhetschef för Vattenkraft på Tekniska verken.

Ur motiveringen går det bland annat att läsa:

”Nykvarnsholmen är ett positivt bidrag i Linköpings stadsmiljö med fokus på behov och värden för både människor och natur. På platsen möts natur, historia, pedagogik, teknik och estetik. Tekniska förutsättningar har vävts samman med värden för vistelse och ekologi till en helhet som respekterar och ansluter väl till sitt sammanhang”.

Du kanske även gillar detta