Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Morgan Fihn
"Öring och lax behöver skydd"

I Stora Åråsforsen i Gullspångsälven har naturlig reproduktion av lax och öring förekommit oavbrutet, trots försämrad vattenföring genom korttidsreglering och annan mänsklig påverkan. (Foto: Stefan Palm, SLU)

Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
Vänern har två av världens få kvarvarande bestånd av insjölevande lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Dessa har länge varit viktiga för fisket. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av deras lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat förutsättningarna. En majoritet av de ursprungliga laxfiskstammarna är därför idag utdöda. Det finns fortfarande vild produktion av lax och öring i Klar- och Gullspångsälvarna men de kvarvarande stammarna är mycket svaga.

Bortfallet som enligt SLU orsakats av vattenkraftsutbyggnad kompenseras genom en omfattande odlings- och utsättningsverksamhet. Försvagade vilda bestånd och odlingsverksamhet, där antalet avelsfiskar varit lågt och stamkorsningar förekommit, kan misstänkas ha påverkat stammarnas genetiska sammansättning, enligt SLU-forskarna.
Korsade stammar
För att få svar på hur stora förändringar som skett har SLU, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Karlstad universitet genomfört en omfattande genetisk kartläggning av laxen och öringen i Vänern. Resultaten från studien visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet. De främsta orsakerna är att fiskar av de naturliga stammarna korsats, både avsiktligt och oavsiktligt, samt att det funnits för få föräldrafiskar. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå.
Forskarna anser att resultaten är mycket bekymmersamma. Att bevara de vilda stammarna och revidera den nuvarande odlings- och utsättningsverksamheten är en grundförutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart laxfiske i Vänern. I rapporten ges rekommendationer för hur man på ett mer effektivt sätt ska kunna skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status.
Läs tidigare notiser om Vänern.
Morgan Fihn

Relaterad nyhet från din region
14 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Hanna Nordstrand med en bjässe från Grycksbo. Foto: Privat
Tusentals vill fiska i Grycksbo – stugor efterlyses

Sportfisket upplever en sällan skådad boom. Ett av områdena som invaderas av gäster från när och fjärran är Grycksbo utanför Falun. Det fattas i själva verket boenden för att kunna ta emot alla gäster.

Det är Grycksbo fiskeklubbs ordförande Hanna Nordström som uppmanar stugägare att höra av sig till dem. Grycksbo fiskeklubbs egen stuga vid Svarttjärn är exempelvis uppbokad varje helg hela säsongen ut.
– Vi vill ju såklart hjälpa dem att kunna vara här och fiska, säger ordförande Hanna Nordstrand till Dalarnas Tidningar.

Hon berättar också att Stensjön och dess närliggande sjöar besöktes av över 15 000 fiskare förra sommaren.
– Det är jätteroligt. Folks sug efter stora fiskar är stort och här i Stensjön finns till exempel grova fiskar som regnbågen och rödingen utplanterade, förklarar Hanna.
För Fiskejournalen berättar också Hanna att klubben satsar på att göra fisket ännu mer tillgängligt.
– Vi bygger ut handikappanpassade platser i våra vatten, tre av dem är redan klara, hälsar hon.

Här på klubbens hemsida hittar ni mer information!

 

Du kanske även gillar detta