Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Morgan Fihn
"Öring och lax behöver skydd"

I Stora Åråsforsen i Gullspångsälven har naturlig reproduktion av lax och öring förekommit oavbrutet, trots försämrad vattenföring genom korttidsreglering och annan mänsklig påverkan. (Foto: Stefan Palm, SLU)

Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
Vänern har två av världens få kvarvarande bestånd av insjölevande lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Dessa har länge varit viktiga för fisket. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av deras lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat förutsättningarna. En majoritet av de ursprungliga laxfiskstammarna är därför idag utdöda. Det finns fortfarande vild produktion av lax och öring i Klar- och Gullspångsälvarna men de kvarvarande stammarna är mycket svaga.

Bortfallet som enligt SLU orsakats av vattenkraftsutbyggnad kompenseras genom en omfattande odlings- och utsättningsverksamhet. Försvagade vilda bestånd och odlingsverksamhet, där antalet avelsfiskar varit lågt och stamkorsningar förekommit, kan misstänkas ha påverkat stammarnas genetiska sammansättning, enligt SLU-forskarna.
Korsade stammar
För att få svar på hur stora förändringar som skett har SLU, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Karlstad universitet genomfört en omfattande genetisk kartläggning av laxen och öringen i Vänern. Resultaten från studien visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet. De främsta orsakerna är att fiskar av de naturliga stammarna korsats, både avsiktligt och oavsiktligt, samt att det funnits för få föräldrafiskar. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå.
Forskarna anser att resultaten är mycket bekymmersamma. Att bevara de vilda stammarna och revidera den nuvarande odlings- och utsättningsverksamheten är en grundförutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart laxfiske i Vänern. I rapporten ges rekommendationer för hur man på ett mer effektivt sätt ska kunna skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status.
Läs tidigare notiser om Vänern.
Morgan Fihn

Relaterad nyhet från din region
14 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Länsstyrelser och kommuner kan få ett ökat ansvar för vattenförvaltning. Foto: Anders Lundin
Bättre vatten från fjäll till kust med "Blå plan"

Länsstyrelser och kommuner kan få ett större ansvar för landets vattenplanering, från fjäll till kust. Syftet är att genom bättre förvaltning höja kvalitén på våra vatten, och satsningen går under namnet ”Blå plan”.

Konceptet med en ”Blå plan” är att länsstyrelser och kommuner ska ta ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet, även de delar som passerar länets eller kommunens gränser. Bakom förslaget ligger Vattenmyndigheterna, som poängterar att det som pågår uppströms påverkar tillståndet i vattnet nedströms.
– Åtgärdsförslaget innebär att kommuner och länsstyrelser ska göra en förvaltningsövergripande vattenplanering med en helhetssyn utifrån hur hela avrinningsområdet mår, säger Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör i ett pressmeddelande.

Det framgår inte direkt hur sportfiske och annan rekreation ska vägas in i planeringen, men planen är att enklare kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats, vilket i förlängningen sparar pengar.
Fokus ska vara på vattenförekomster där vattnet kräver åtgärder för att få en god kvalitet. I sin planering ska även myndigheterna titta på hur vattnet påverkas av ett förändrat klimat.
Här kan du läsa mer om den ”Blå planen”.

Du kanske även gillar detta