Vissa kvarnrännor, fiskfällor och flottningsleder fyller idag ingen funktion, utan begränsar istället biodiversiteten i Mörrumsån. Detta ändrar nu Mörrums Kronolaxfiske på genom ett återställingsprojekt. " /> Restaurering av Mörrumsån | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Restaureringar av delar i Mörrumsån kommer att öka både biodiversitet och antalet lek- och uppväxtområden för fisk.
Restaurering av Mörrumsån

Vissa kvarnrännor, fiskfällor och flottningsleder fyller idag ingen funktion, utan begränsar istället biodiversiteten i Mörrumsån. Detta ändrar nu Mörrums Kronolaxfiske på genom ett återställingsprojekt.
I samarbete med Länsstyrelser och markägare har Mörrums Kronolaxfiske inlett ett restaureringsarbete. Målet är att skapa mer gömställen, bättre strömhastigheter och ett mer varierat bottensubstrat för att på så sätt öka artrikedomen i ån.
Genom en noggrann inventering av kulturminnen, fiskyngel, musslor med mera, har tanken varit att göra åtgärderna på ställen där inte intressekonflikter uppstår. Till slut utsågs lokalerna vid Vittskövlesträckan norr om Mörrum och vid klassiska Pool 19 inne i Mörrums by. 

Förhållandevis enkla åtgärder skapa många nya ytor och strukturer för mer växter och djur.

Arbetet startade i augusti i år och mycket har redan hänt. På Vittskövle har till exempel den tidigare starka inloppsströmmen till en kvarnränna brutits av och lugnats ner genom en spridning av tidigare hopsamlade stenhögar. Mer ved har lagts i vattnet för att ytterligare bromsa strömmen vid högvatten. Där samlas som följd också växtdelar som sedan bryts ner och blir föda. Till exempel till en hungrig kungsfiskare. Kvarnrännans stränder har grävts ut och fått en ökad flikighet. Det gör att det nu alltid finns platser med lagom strömhastighet oavsett vattenflöde. Efter den här modellen har man arbetat även på de andra platserna och genom förhållandevis enkla åtgärder, har man skapat många nya ytor och strukturer för flora och fauna.

Totalt har restaureringen av de två områdena kostat drygt 350 000 kronor. Målet är att återställa Mörrumsån till ett så naturligt ursprung som möjligt. Öring, lax, elritsa, stormusslor och insekter ska ges förutsättningar att öka och alla som känner sig inspirerade av åtgärder och arbetssätt är välkomna på ett studiebesök till Mörrumsån!
Läs mer.

 

Relaterad nyhet från din region
4 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta