Selektivt fiske ger småväxta torskar

Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Torskbeståndet i den östra delen av Östersjön har mycket dålig tillväxt. Även om beståndets sammanlagda biomassa är stor domineras den helt av små och magra individer. Tillväxten har minskat sedan mitten av 1990-talet och produktiviteten är mycket låg.
Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.
Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.
Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.
Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.
Artikeln är fri att laddas ned från tidskriften Nature Communications http://www.nature.com/naturecommunications

Annons
AKTUELLT

Tidernas 3 bästa beten för insjööringen

Fiskejournalen fortsätter att gräva bland anmälda fiskar till Recordfisken och Storfiskregistret. Hela 40 000 registrerade fiskar ligger till grund för serien om ”Tidernas bästa beten”. Nu har vi kommit fram till vår älskade öring. Vilka tre beten har fångat flest insjööringar sen 1970? Den gigantiska öring som är svenskt rekord sedan 1991 är en mycket

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...