Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU) Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)[/caption] " /> Selektivt fiske ger småväxta torskar | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Selektivt fiske ger småväxta torskar
Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Forskarna vill se ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd genom att minska både på fisketrycket och selektiviteten. (Fotograf/Källa:Jan-Erik Johansson, SLU)

Torskbeståndet i den östra delen av Östersjön har mycket dålig tillväxt. Även om beståndets sammanlagda biomassa är stor domineras den helt av små och magra individer. Tillväxten har minskat sedan mitten av 1990-talet och produktiviteten är mycket låg.
Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.

Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.
Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.
Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.
Artikeln är fri att laddas ned från tidskriften Nature Communications http://www.nature.com/naturecommunications

Relaterad nyhet från din region
19 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Sportfisket och det övriga friluftslivet blomstrar.
Ökat anslag till Sportfiskarna – så många miljoner får de

Sportfiskarna har anledning att fira i dag. När fördelningen av statens medel till friluftsorganisationerna presenteras så får nämligen Sportfiskarna ett ökat anslag.

Det totala statsanslaget till friluftsorganisationerna är 47,8 miljoner kronor, och dessa fördelas mellan 23 aktörer.
– Det känns särskilt viktigt i år att fördela de statliga medlen så att många ges möjlighet att kunna aktivera sig och utöva friluftsliv. Många bra projekt kommer under året bidra till mer välmående hos befolkningen, säger Ulf Silvander generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv i ett pressmeddelande.

Sportfiskarna får ett organisationsbidrag på 5 370 000 kronor, vilket är en liten ökning från 2020 då summan var 5 250 000 kronor. De får även ett verksamhetsstöd på 4 700 000, vilket är samma som föregående år.
Det bör även noteras att 2021 utnämnts till Friluftslivets år.
Hela listan på anslagen hittar ni här!

Du kanske även gillar detta