Nyheter

8 år sedan – Sverige – Morgan Fihn

Sollefteå kommun backar om fiskvägar

Forsmo kraftverk är andra vandringshindret efter Sollefteå kraftverk. (Foto: Mikael Strömberg)

Sportfiskarna:
Sollefterå kommun som tidigare på ett aktivt och framsynt sätt arbetat med fiskevård backar nu om att bygga fiskvägar i Ångermanälven.
Sollefteå kommun deltog i framtagandet av rapporten ”Nedre Ångermanälven och Faxälven – förslag till miljöförbättrande åtgärder”, där förutsättningarna för att skapa fria fiskvägar i älven utreddes. Rapporten var en fortsättning på pilotprojektet ”Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag”, som startade i övre Ångermanälven med aktörer som Vattenmyndigheten, Fiskeriverket och länsstyrelsen i Jämtlands och Västerbottens län.
I rapporten kommer man fram till att det är fullt möjligt att bygga fiskvägar förbi kraftverken i Ångermanälven. Trots fragmenteringen av vattendraget hyser älven fortfarande bland annat en liten vildlaxstam som skulle kunna växa sig större om den fick tillgång till tidigare lek- och uppväxtområden.
Kommunen prisades av sportfiskare och naturvänner för att man faktiskt agerade för att på sikt kunna åtgärda vandringshinder i en hårt utbyggd älv. Sportfiskarna lyfte nyligen fram Sollefteå kommun i rapporten ”Lokalt vatten- och fiskevårdsarbete – En studie av kommunernas vatten- och fiskevårdsarbete” som ett positivt exempel på en kommun som från att inte ha prioriterat vatten- och fiskevårdsfrågor, numera lyft upp dessa frågor på
agendan.

Nu ser det dock mörkare ut igen för fisken och livet i Ångermanälven – efter att kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen haft möte med Eon som äger flera kraftverk i älven tillsammans med kommunen. Lassen har sedan lyft fram Eons argumentation om att det är direkt olämpligt att starta med åtgärder vid Sollefteå kraftverk (det första vandringshindret) som en isolerad fråga. Men vad hindrar då Lassen och Eon att se Ångermanälven ur ett avrinningsområdesperspektiv, i enlighet med rapportförfattarna (som för övrigt är några av Sveriges mest framstående experter inom fiskevård) och EU:s vattendirektiv?
Kommunens allianspartier har tydligt uttalat att de vill driva frågan om fria fiskvägar i Ångermanälven. Sportfiskarna tycker att det nu är dags att de styrande i kommunen börjar tänka på sina medborgare och vilka möjligheter som skulle kunna öppna sig om man fick upp lax, havsöring och annat biologiskt liv i älven.
Turismen är utan tvekan en av Ångermanlands verkliga framtidsnäringar, och kommunen borde ta vara på varje tillfälle som ges för att gynna turistnäringen. Varför inte ta efter Falkenbergs kommunalråd, Marie-Louise Wernersson som sa efter beslut om utrivning av Hertings kraftverksdamm:
”Vi har fått låna Ätrans vatten för kraftproduktion under många år, och nu är det dags att ge tillbaka det vi har lånat till naturen”.
www.sportfiskarna.se

Mest läst

Rödingbjässe från norr – Lucas fick sin revansch

2 dagar sedan – Sverige

Sorg över nätfångst: Tre exemplar av håbrand

6 dagar sedan – Sverige

Missbedömde art – tog inte mått på trolig rekordhaj

3 dagar sedan – Sverige

Relaterad nyhet från din region

7 timmar sedan – Sverige – Anders Lundin

De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori

Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.