" /> Tips till sommarens havsöring | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Hans Hällman
Linus Allerstål med säsongens toppfisk - en mäktig havsöring på över fyra kilo. Foto: Linus Allerstål
Tips till sommarens havsöring

Flugfiskaren Linus Allerstål drog förra säsongen bland annat en havsöring på sydkusten som uppvisade en enastående kondition. Trots den måttliga längden på 64 centimeter tvingades vågen ner till hela 4025 gram. Linus har genom åren fått flera fiskar i samma ruggiga Fulton-klass och bjuder här på sina hetaste sommartips!

Sommarfiske efter havsöring är en av årets höjdpunkter för många flug- och spinnfiskare. Öringarna är ofta i fin kondition och när de kalasar på småfisk vid stränderna bör man hålla ett fast grepp om spöt – explosiva hugg och vilda rusningar är nämligen sommaröringens signum.

En som tagit sommarfisket till sig är flugfiskaren Linus Allerstål, som nyligen fick en fantastisk fyrakilosöring när han presenterade en egenkomponerad Omöborste bland sydkustens tångruskor.

”Hugget var brutalt och linan åkte ur handen på mig”

– Hugget var brutalt och linan åkte ur handen på mig.  Jag ville få upp fisken snabbt för att kunna sätta tillbaka den men den var stark som ett ånglok. Tio minuter senare kunde den landas och fisken var i toppkondition, berättar Linus.

Det kan man verkligen hålla med om. Vikten var 4025 gram och längden 64 centimeter. Det ger ett Fultonvärde på hela 1,52.

”Dessa fiskar är urstarka och fantastiska att fånga på lätt utrustning”

– Sommaröringen kan ofta se ut så. I fjol fick jag en på 57 centimeter som vägde 3,2 kilo. Dessa fiskar är urstarka och fantastiska att fånga på lätt utrustning. Själv föredrar jag fluga men spinn funkar förstås också, berättar han.

Vacker och kraftig sommaröring på 3,2 kilo. Foto: Linus Allerstål

Vi blir förstås nyfikna på hur han bär sig åt och här kommer Linus hetaste tips.

  • Hitta fisken
    På sommaren söker jag havsöringen på relativt grunda stenbottnar med sandbankar utanför som är 2-4 meter djupa. Försök att hitta djupkanter med tångruskor. Här trivs sill och tobis som havsöringen jagar. Ofta kan man se småfisk hoppa i ytan. Det brukar vara ett bra tecken på att man hittat rätt.

”Ofta kan man se småfisk hoppa i ytan. Det brukar vara ett bra tecken på att man hittat rätt.”

  • Kolla vinden
    När vattnet är för varmt bli havsöringen slö. Därför ska du fiska när vindriktningen för in kallt vatten. På sydkusten är nordvästlig en bra vind.

”fiska när vindriktningen för in kallt vatten”

  • Välj rätt bete
    Om jag ser bytesfisk i ytan är det läge att fiska med stora flugor som tobis- och sillimitationer. Ser jag inget så fiskar jag uteslutande med Omöborste.

En giftig Tobisimitation. Foto: Linus Allerstål

Omöborste – het när öringen jagar kräftdjur. Foto: Linus Allerstål

 

  • Variera tempot
    På sommaren kan man nästan inte ta in flugan för snabbt, men det är viktigt att variera tempot och göra många pauser. Fiska flugan precis under ytan med snabba. långa hemtag och korta pauser. Då kliver ofta giganterna på!

”Fiska flugan precis under ytan med snabba. långa hemtag”

  • Välj rätt utrustning
    Jag rekommenderar ett spö i klass 7-8. Då klarar man att skicka iväg flugan långt även när det blåser lite. Slow Intermediate är en lina som passar bra till sommarfisket, tycker jag.

”Om du fiskar mellan kl 19:00 och 23:00 har du täckt av de hetaste timmarna”

  • Satsa på skymningen
    Visst kan man få hugg både på dagen och natten, men jag satsar uteslutande på fiske i kvällarna. Om du fiskar mellan kl 19:00 och 23:00 har du täckt av de hetaste timmarna.

Vi tackar för tipsen och hoppas att de kan inspirera till många sköna skymningshugg!

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Fiskejournalen
Lars Munk vet var laxen står i våra nordliga älvar. Foto: Ted Logart
Gunnar Westrin möter: Laxmästaren Lars Munk

En kall vinterdag i januari 2004 klev Lars Munk Lauritsen från Danmark av bussen i Övertorneå. Ensam i en ny värld började en egenartad livsresa. Fiskejournalens medarbetare Gunnar Westrin har känt honom på pulsen!

I Norrländska Socialdemokraten den 29 oktober 2005 skrev jag om Lars Munks äventyr, under rubriken ”Från Holstebro på Jylland till Kulmungi i Tornedalen”.
Han minns hur ensam han var i bussen den gången, hur spännande det trots allt var att möta en trakt han inte kände till. Några år innan resan jobbade han på en farm i Island, fick av vänner tips om en fiskeguideutbildning i Övertorneå, tog kontakt och bestämde sig. Nu eller aldrig!

På måndagen steg han in på Tornedalens folkhögskola för att gå utbildningen. Under året på skolan träffade han Eva-Lena Henriksson från Kulmungi, som studerade på naturguideutbildningen. I dag har de två barn och bor i den vackra byn Kieksiäisvaara norr om Pajala.

Resan från Jylland till Pajala-trakter är ett egenartat exempel på äventyrslust och urstark egenvilja. Efter året i Övertorneå examinerades han även utifrån statuter som ”The Flyfishing Federation of Europé” hade utarbetat. Inte underligt att han med tiden blev en av landets mest omtalade laxflugfiskare och alltid omtyckt guide.
I dag jobbar han som marknads- och affärsutvecklare inom bland annat Heart of Lapland, en vital del av Swedish Lapland, med östra Norrbottens kommuner som arbetsfält.
– Ingen dålig plattform att jobba med, med fortfarande outbyggda älvar och större åar. Den riktigt ultimata trakten för sportfisketurism, anser Munk med eftertryck.

Varför hugger laxen?
Naturligtvis fastnade han för laxen, kanske inte så mycket gällande fiskars storlek som utmaningen att förstå var laxarna står i älven, hur och varför de hugger och vilka flugor som gäller eller ratas.
– Det finns några självklara förutsättningar gällande all fiske- och naturturism, oavsett plats. Älvarna måste bevaras outbyggda och samhället i stort måste förändras, vare sig det handlar om yrkesfisket, skogsbruket eller andra stora exploateringar av naturen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att vilja förändra vårt levnadssätt. Skogen, till exempel är mer värd för fiskar än vad som oftast framkommer, säger Lars Munk.

Måste bli mer tillgängligt
Han anser att vi behöver jobba ännu mer med infrastrukturen. Det måste bli lättare för besökare att ta reda på information om fisket i Swedish Lapland, samt att snabbt fullfölja digitaliseringen av fiskekortsförsäljningen. Det är svårt att kommunicera med internationella besökare om upplysningen bara finns på svenska.
– När det kommer till skötseln av laxen saknar jag en förvaltningsplan som är framtagen för laxens bästa och som gäller för alla länder kring östersjökomplexet, där man lokalt kan jobba med älvspecifik förvaltning, menar Munk med bestämdhet.

– Vi borde vara så pass kloka numera att vi absolut kan acceptera att laxens överlevnad och välmående kommer före ett eventuellt sport- och yrkesfiske. Med det menar jag att det finns en poäng i att inte tillåta avlivning i hav eller älv, innan man har säkerställt att ett minimum av laxar har kommit upp i älvarna, detta för att garantera artens överlevnad.

Önskemålet är att det ska finnas så pass mycket lax i älvar och hav att vi kan ta en del av resursen, menar Lars Munk.
Förvaltningen tycks vara baserad på känslor och inte i första hand på laxens välmående. Där anser Lars Munk att en förändring måste ske, att laxens leverne kommer i första hand.
– Skulle vi jobba med den typen av förvaltningsplan, där man alltid utgår ifrån försiktighetsprincipen, torde laxens överlevnad vara säkrad.

– Gunnar Westrin –

Du kanske även gillar detta