Vattenverksamhetsutredningen ställer krav på fiskvägar och omlöp Omlöp, så kallade fiskvägar, kan bli betydligt vanligare vid landets kraftverk om Vattenverksamhetsutredningens förslag får bifall i riksdagen. (Foto: Morgan Fihn)[/caption] " /> Revolution av vattenlagstiftningen för vattenkaftverk | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Vill inte miljöanpassa vattenkraften
Vattenverksamhetsutredningen ställer krav på fiskvägar och omlöp

Omlöp, så kallade fiskvägar, kan bli betydligt vanligare vid landets kraftverk om Vattenverksamhetsutredningens förslag får bifall i riksdagen. (Foto: Morgan Fihn)

Förra veckan presenterades Vattenverksamhetsutredningen. Vattenkraftsindustrin blir sannolikt tvungna till betydligt större miljöhänsyn än man gjort hittills. Detta har fått branschen att hissa varningsflagg, men tyvärr använder man felaktigheter och skrämselpropaganda.
– Nu är de igång igen, säger Fiskejournalens chefredaktör Martin Falklind.

Trots att andra industrier genom åren har anpassat sig till ökade miljökrav, har en särskild reglering i miljöbalken gjort att vattenkraftsbolag sluppit leva upp till de normala miljörättsliga principerna. Enligt Vattenkraftutredningens förslag kan det dock bli ändring på detta.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet säger Jan Johansson, vd SCA, och Annika Lundius från Svenskt Näringsliv att ”Sverige inta har råd att tappa vattenkraften”. Den menar även att ” Den som har en vattenverksamhet förlorar i praktiken sin rättstrygghet.”

”De pratar nonsens”
Utspelet från Johansson och Lundius förvånar inte Fiskejournalens chefredaktör Martin Falklind.
– De kör på i sina gamla vanliga hjulspår, säger han.
Falklind är dock förvånad över hur de feltolkar förslaget.

– De behöver ju inte lägga ner, de ska miljöanpassa sin verksamhet. Alla andra industrier har ju lyckats. De pratar nonsens helt enkelt och historiskt har de alltid motarbetat all miljöanpassning, frånsett Tranås Energi som får ses som ett gott exempel på hur det ska gå till.

Kritik från EU
Bakgrunden till Vattenverksamhetsutredningen är att EU-kommissionen har kritiserat Sverige, och påpekat att även vattenkraftsindustrin ska omfattas av principen ”förorenaren betalar” och kravet på att ”bästa möjliga teknik” ska användas. Förslaget innebär att all vattenverksamhet som fått tillstånd före 1999 ska prövas som om den är ny verksamhet. Detta innebär exempelvis att existerande vattenkraftverk på grund av förhållanden som tillkommit efter att de uppfördes kan komma att förlora sitt tillstånd och måste rivas.
Om en riksdagsmajoritet går på utredarens linje, kommer fiskvägar förbi kraftstationer att bli ett vanligt krav för att få fortsatt tillstånd för elproduktion. Hotade arter som ål och flodpärlmussla ska få en bättre livsmiljö. Vandrande fiskarter som lax, harr och öring ska kunna röra sig mellan lek- och tillväxtområden.

Vad som kan tyckas vara en självklarhet – att alla vattenkraftsföretag ska drivas i enlighet med modern miljölagstiftning – ska bli verklighet.
Men där är vi inte än – riskdagen måste först ta ställning till förslaget.
Läs debattartikeln här.
Missa inte tidigare notiser om Vattenverksamhetsutredningen.
Maria Ålander
Morgan Fihn

Relaterad nyhet från din region
19 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Sköldblom till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta