Hur påverkas sportfiskare i kölvattnet av den gröna omställningen? Svaret är att många redan ställt om, men att vi bara sett inledningen av epoken med elmotorer och andra alternativ till bensinslukarna. Häng med Fiskejournalen på en liten framtidsspaning inför Båtmässan i Göteborg 2 februari. " /> Grön våg: "Kan bli förbjudet med förbränningsmotor" | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Anders Lundin
Sportfiskare tar täten på den gröna vågen.
Grön våg: "Kan bli förbjudet med förbränningsmotor"

Hur påverkas sportfiskare i kölvattnet av den gröna omställningen? Svaret är att många redan ställt om, men att vi bara sett inledningen av epoken med elmotorer och andra alternativ till bensinslukarna. Häng med Fiskejournalen på en liten framtidsspaning inför Båtmässan i Göteborg 2 februari.

Sverige har antagit ett mål som innebär att landet inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Kort sagt: Det svenska samhället ska ställa om, inte minst fordonssektorn.

Lars-Åke Redéen, chefredaktör Båtliv.

Inom bilsektorn förs det sedan länge högljudda debatter kring elbilar och andra drivmedelsformer, och det nationella bensinupproret nådde exempelvis nya toppar under 2019. Frågan är förstås varför det inte väsnas mer till sjöss?

Det kan bero på att förändringens vindar redan blåst hårt där. Visserligen drivs fortfarande de flesta fritidsbåtar och yrkesbåtar av bensin och diesel, men vi kan genast slå fast att båtburna svenskar faktiskt har anledning att sträcka på sig lite extra. Sverige är nämligen i framkant när det gäller elmotorer till sjöss. Underlaget och intresset är så stort att det var befogat att starta upp en separat el-båtsmässa 2019 i Stockholm.

Fiskejournalen har bett några tunga aktörer inom svenskt båtliv att spana in i spåkulan – och berätta vilken utveckling de ser på området.

Lars-Åke Redéen, chefredaktör Båtliv:

1) Hur ser framtiden ut för fritidsbåtar i allmänhet och sportfiskebåtar i synnerhet?

– För den stora massan väntar nog en omställning till att köra saktare och troligen byta ut sina motorer på sikt. Det kan även snart bli förbjudet att köra med förbränningsmotor i känsliga områden. Det finns fortfarande väldigt många gamla motorer kvar och att skrota dessa för att producera nya med el eller annan driftteknik är nog inte det bästa miljövalet. Sportfiskebåtar i Sverige följer utvecklingen. I USA är det annorlunda eftersom där är hög fart prioriterat, inte minst för fiskebåtar som snabbt ska ta sig ut till fiskeplatsen. En stor del av fritidsbåtarna är segelbåtar och de kan nog segla vidare.

2) Vad tror du är på gång inom området – inte minst när det gäller priser?

Priserna på elmotorer har varit mycket höga från start, främst på grund av batterierna. Fortfarande ligger priserna högt, men köparna får längre räckvidd för pengarna för varje år. Det har kommit många elmotoralternativ från entreprenörer och hoppfulla uppfinnare, men de stora motortillverkarna har hittills inte presenterat sina nya lösningar. När de kommer om några år så blir skiftet dramatiskt till först hybrid och el, därefter kanske annan teknik.

3)  När tror du att vi räkna med det stora genombrottet?

Först måste bilbranschen genomföra sitt teknikskifte och därmed batterierna gå ned i pris. Därefter kommer båtbranschen och andra mindre branscher. Bil- och transportbranschen med sina stora volymer måste gå först och ta utvecklingskostnaderna. Det produceras och säljs cirka 800 000 utombordsmotorer per år i världen. Av detta står den Nordamerikanska marknaden för minst 75 procent av försäljningen, Sverige står för drygt 1 procent. Det är därför den amerikanska marknaden och de amerikanska miljömyndigheterna som i stor utsträckning kommer att diktera villkoren. För dieseldrivna utombordare i fritidsbåtar är framtiden mer osäker på grund av emissionskrav och för att trenden är tydlig mot utombordare på allt större motorbåtar.

Läs mer om Båtmässan:

https://www.fiskejournalen.se/sportfiske-pa-batmassan-teckna-en-gratis-prenumeration/

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Holm
Lugnt och stilla. Tystnaden är värd att lyssna till. Foto: Gunnar Westrin
Westrin ryter till: Sportfisket – avkoppling eller prestige?

Varför sportfiskar vi? Den frågan håller snart nog på att bli omöjlig att svara på.

Om jag hade fått frågan som tjugoåring hade jag förmodligen kläckt ur mig med ord som ensamhet och spänning. Idag säger jag detsamma men med tilläggen avkoppling och tystnad.  Jag har en polare som har ett alldeles tvärsäkert svar; ”sitta vid fjälljokken och dricka kaffe”. Eller killen från Gällivare som hade gått två mil till sitt fiskevatten. Vi möttes och han ville direkt bjuda på en kopp kaffe vid stranden. ”Hade jag glömt kaffet skulle jag absolut gå hem igen”, sa han tvärsäkert. Svårare än så är det inte. Fiskelycka är en personlig känsla som inte har något med vare sig material eller prestige att göra. ”Bara vara är liksom bäst”, sa kompisen.

Anar dock att här har uppkommit en skillnad generationerna emellan. Tävlingshysteriska tendenser har fullständigt exploderat, inte bara inom sportfisket utan hela världen ska tydligen tävla. Det är bara att läsa TV- tablåerna så får vi svaret. Varför måste någon alltid vara bäst? Är någon bäst är någon också sämst? Eller så här. Polaren fick åtta fina harrar och jag bara tre. Där kan en känsla av att vara otillräcklig smyga sig på. Den attityden fanns inte när jag var grabb.

Järnkrok med hulling
Folk har alltid fiskat, mest för att skaffa mat till sig själv och familjen. Om det var roligt eller ett tvång kan diskuteras. Jag har alltid fantiserat över hur vikinggrabben Finn fiskade på den tiden då älvarna var fullknökade med lax, den tid då benkrokarna successivt byttes ut mot järnkrokar. Eftersom Finn tydligen gillade att fiska, fick han sköta förehavandet som en del i det allmänna byahushållet. Hur han än betedde sig lossnade dock de flesta av fiskarna, eftersom kroken inte hade någon hulling. Under Finns levnad hade vikingatiden sakta beblandats med kommande järnålder. Järnkroken hade kommit för att stanna, men hur var det nu med hullingen?

Enligt historiska beskrivningar tog det nästan 200 år innan människan kom på hur man skulle få fisken att fastna, tills en dag geniet hade vaknat och hullingen var född. Enligt mitt sätt att se det var händelsen helt avgörande för alla kommande generationer fiskare och sportfiskare. Där startade förmodligen också det accelererade tävlingsmomentet, den dag då Finns framtida släktingar kunde komma hem med traktens största lax, tagen på järnkrok med hulling. Idag fiskar många av oss flugfiskare hullinglöst igen. Vikingablodet tycks svalla inom oss?

Förmiddagsmys vid harrjokken.

Förmiddagsmys vid harrjokken. Foto: Gunnar Westrin

Mest fisk är bäst?
I min ungdom var fångsten både ett spännande inslag och naturligtvis nödvändig kost. Vi ”behövde” inte ta hänsyn till vare sig storskaliga skogsavverkningar eller klimatförändringar. Vi befann oss i en helt annan dröm.

Med allt ovan skrivna konserverat i minnesbanken har jag svårt att begripa storheten i att få den största fisken. Störst är bäst är en fras jag inte blir klok på. Tävlingsmomentet har sargat mina drömmar och åsikter, får mig att känna ett allt tydligare utanförskap.

Som grabb fick jag lära mig att inga organismer fanns i ett oändligt antal. Inte ens myggen gick säker. Självklart släpper jag tillbaka alla fiskar som inte behövs för aftonens middag.

För mig betyder tillbakasläppet att vi gynnar bestånden, även om det finns plågsamhet med hanteringen. Men vad annars göra? Jag vill ju trots allt fiska. En stor det av beteendet att släppa tillbaka fisken bygger på mänsklighetens allt mer hänsynslösa exploateringar av vår natur. Det är nämligen inte bara överfisket som har decimerat fiskbestånden. Undrar vad Finn skulle säga om han hamnade i vår tid?

Tävlingsmomentet genomsyrar vår favorithobby. Industrin tävlar om de smartaste och snyggaste utrustningsdetaljerna. Vi konkurrerar mot/med varandra, oavsett fiskemetod och vatten. Bäst får mest och störst! Räcker det inte med ett drömmarnas vatten, en fisk till middag och en kåsa svartkaffe?

Gunnar Westrin

 

Ingen glömmer kaffet! Foto: Gunnar Westrin

Du kanske även gillar detta