Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? " /> Så tar du en abborre över kilot | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Maria Ålander
Erik Peterson 20 år är en av våra mest lovande abborrfiskare. Här ger han dig tipsen inför sommaren.
Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han?
Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske för hela slanten. Och det är abborren som är hans främsta favorit.
– Abborren är vacker och den bjuder på action. Det händer saker hela tiden – får man en får man ofta flera. Det är ju en utpräglad stimfisk. Dessutom är den god att äta, säger Erik, som gärna äter någon mindre abborre.
Men så många små abborrar verkar han inte få. Han riktar tydligt sitt fiske mot de stora exemplaren.
– Jiggfiske med shadjiggar i olika storlekar tycker jag är den mest roliga och effektiva metoden på stor abborre.

De flesta har ett vatten med enkilosfiskar i sin närhet. Ofta har bara ingen upptäckt vattnet än.

Om Erik skulle få råda den som vill ta en abborre över kilot i sommar, vad är då hans bästa tips?
– För det första gäller det att hitta ett bra vatten, men jag tror faktiskt att de flesta i Sverige har ett vatten med enkilosfiskar i sin närhet. Ofta har bara ingen upptäckt vattnet än, för ingen har riktat fisket efter storabborre, säger Erik.
Nästa steg, menar Erik, det är att hitta fisken.

– Börja med att fråga runt efter tips bland folk som fiskar i vattnet. Kolla på sjökort eller sök av sjön med ekolod. Leta efter branter och kolla var det finns betesfisk. På sommaren står ofta abborren på branter och äter upp sig. Ett bra tips är att kolla efter platser där det är lite växtlighet i vattnet, lite grumligt. Där trivs de.

Ett bra tips är att kolla efter platser där det är lite växtlighet i vattnet, lite grumligt.

På sommaren tycker Erik att jiggfiske och även popperfiske är en mycket  bra metod.
– Jiggfiske funkar oftast. Ett 8-fots haspelspö med tiocentimetersjiggar med en jiggskalle på en vikt på mellan 5-25gram, beroende på djupet. Mer än så behöver man inte. Sedan är det bara att hålla botten med jiggen. Men tänk på att du ska hålla botten olika högt, så du fiskar av olika vattenmassor. Alltså låta jiggen studsa olika högt över botten.
På sommaren går även abborren lite högre upp i vattenmassorna och då kan även popper vara både roligt och effektivt. En ljum sommarkväll är det en riktigt läcker metod, med ytgående abborrar som fräser fram efter poppern.

På sommaren står ofta abborren på branter och äter upp sig.

För specialisten Erik, som numera söker abborrar över två kilo, koncentreras det egna fisket oftast till vår och höst. Hösten är hans absoluta favoritsäsong.
Söker man efter tvåkilosabborrar, då krävs det mer av vattnet. Där går många vatten bort, säger Erik som själv fiskar mycket i havet och kustnära åar.
– I dessa områden har abborren tillgång både till mycket mat och skyddade områden och lekplatser.
I höst kommer Fiskejournalen följa med Erik ut på storabborrjakt. Vi kommer alltså att få se mer av den unge abborrspecialisten!

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta